Kultur- och idédebatt
P1 vardagar kl 13.45, repris kl 20.45
Kliv in i vårt audiotek och lyssna på guldklimpar och klassiska intervjuer ur programmets 46-åriga historia. Stig på!
"Svenskarna borde nöja sig med sin nuvarande standard."
P G Gyllenhammar, 1977
-
Mer på Sveriges Radio
- Publicerat
- Kosmo
- Godmorgon, världen!
- Konflikt
- Kulturradion
Kunst Macht Frei
Den tyska grundlagen, Grundgesetz für die Bundesrepublik Deutschland, har en intressant formulering i artikel 20.
I den ges alla tyskar rätten att göra motstånd mot varje person som försöker att upphäva det demokratiska styrelseskicket. För mig är den en påminnelse om att demokrati inte är något som man kan, eller bör, ta för givet.
I samband med den senaste tidens debatter om konst och yttrandefrihet har jag återvänt till den tyska grundlagen för att se vad den säger om den konstnärliga friheten. I artikel 5 står det att ”konst och vetenskap, forskning och undervisning skall vara fri.”
Det är en kraftfull formulering som jag tycker placerar konsten i ett bättre sammanhang, än t.ex. den svenska yttrandefrihetsgrundlagen, som bland annat har till ändamål att säkra ett fritt konstnärligt skapande, men som i huvudsak handlar om radio och tv.
Kanske beror skillnaderna mellan de två grundlagarna på tyskarnas särskilda erfarenheter av hur statsmakten försökt att kontrollera konsten för sina syften. Nazisternas kulturpolitik framstår i dag som ett av de mer åskådliggörande exemplen på vad som kan hända om en stat försöker att upphöja en viss estetik till lag. Den konst som Nazisterna ogillade och betecknade som urartad, konfiskerades och brändes. De konstnärer som inte godkändes smutskastades och belades med näringsförbud. Det finns otaliga andra, liknande exempel, både från historien och samtiden.
Det är med andra ord inte konstigt att demokratiska stater valt att skydda den fria konsten i sina grundlagar. Samtidigt uppstår dilemmat hur statsmakten skall kunna stödja konst och konstnärer utan att anklagas för politisk styrning av kulturen.
I Sverige har lösningen sedan länge varit att stödet ges på, som det heter, ”armlängds avstånd”. Det är med andra ord inte politikerna som skall avgöra vilken konst som skall premieras utan särskilda myndigheter och sakkunniga. Jag tycker att principen fungerar utmärkt och att svenska politiker, i det stora hela, är bra på att låta bli att blanda sig i frågor som direkt berör konsten.
Då oroar jag mig betydligt mer för själva kärnfrågan: den europeiska demokratins vara. Många har dragit paralleller mellan dagens krisande Europa och 1930 års version. En jämförelse som ger obehagliga associationer.
Just därför kan jag tycka att det är beklämmande att den konstnärliga friheten ibland slarvas bort när yttrandefrihetsfrågor debatteras. Jag är den förste att tillstå att konstnärer har ett moraliskt ansvar för sina verk, men om vi i debattens hetta blandar ihop ansvarsfrågan med grundlagens skydd av det konstnärliga skapandet, så riskerar vi att dribbla bort oss så till den milda grad att det i stället framstår som om vi helst vill förbjuda en viss typ av konst bara för att den av någon anledning är obekväm. Det är ett praktfullt självmål för den som anser sig vara demokrat.
Om politiker och politiska debattörer börjar ropa på att utställningar eller föreställningar skall stängas därför att man anser att konsten är osedlig, osvensk, ofolklig, provokativ, eller vad det nu kan vara, så kan vi vara säkra på att vi är en bra bit på väg bort från ett samhälle präglat av öppenhet, pluralism och demokrati.
När Vilhelm Moberg går i försvar för teaterns frihet i inslaget i OBS 1967 så kan jag utan vidare instämma helt och fullt med honom, utan att egentligen behöva veta någonting om pjäsen som försvaret gäller.
Som jag ser det, handlar nämligen den konstnärliga friheten inte bara om rätten att kunna välja om en målning skall vara grön eller blå. Den är också ett mått på hur väl demokratin fungerar i ett samhälle.
Jon Brunberg
Lyssna
Senaste ljudklippen
- OBS 20071015OBS 20071015 (13:40)
OBS om FN:s millenniebyar - OBS 2010-05-24OBS 2010-05-24 (14:29)
Konstvetaren Robert Stasinski ger sig in i debatten kring Lars Vilks konstnärskap, och menar att vi måste skilja på konstnären Vilks och individen Vilks. Vidare anser han att debatten ofta blir otydlig för att debattörer blandar ihop det ena med det andra. Stasinski menar att konstnärens yttrandefrihet är total, men att det inte medför att vi inte ska kunna diskutera vilka konsekvenser privatpersonen Vilks agerande får för det civila samhället. Med sina böcker om Mumintrollen blev författaren Tove Jansson världskänd och varje år fick hon tusentals brev från läsarna, brev som hon besvarade. I Obs serie Här slutar allmän väg berättar Boel Westin, litteraturkritiker och professor i litteraturvetenskap, om vilka strategier Tove Jansson använde för att freda sin privata sfär. - OBS 2010-05-21OBS 2010-05-21 (14:40)
Mia Gröndahl rapporterar om ett Gaza där Hamas tystar alla kritiska röster och där övergrepp inte rapporteras eftersom riskerna är så stora för såväl besökande som stationära journalister och pressröster. Jens Liljestrand har läst David Shields bok Reality Hunger som försöker bryta med gängse föreställningar om vad en bok är; ett manifest för en ny slags litteratur, som använder klipp och klistra metoden och tar avstånd från traditionellt berättande. Knäckfrågan är hur den förhåller sig till verkligheten. - OBS 2010-05-14OBS 2010-05-14 (14:30)
Filmindustrin i Nigeria är Afrikas största. Den inbringar mycket pengar, växer stadigt och i flera afrikanska länder ser man mer film från Nigeria, än från Hollywood. Men så var det inte heller amerikanska influenser som lade grunden för den afrikanska filmproduktionen – utan influenser från Indien. Under lång tid har Bombays Bollywood tjänstgjort som drömfabrik för Afrika och Mellanöstern. Bollywood har haft stor betydelse för utvecklingen av filmindustrin i Västafrika, och i dag är filmindustrin i Nigeria – Nollywood – kontinentens största. Per J Andersson berättar om hur filmer från Bollywood sprids över stora delar av världen. Azar Mahloujian har läst den iranske författaren Javad Mahzadahs roman Khandah ra az man bigir, "Ta skrattet ifrån mig". Romanen har nominerats till litterära priser i Iran men har förbjudits och konfiskerats av regimen. Boken utspelar sig i 80-talets Iran när kriget med Irak pågår. Den 13-åriga pojken Amir bor i den lilla staden Karaj utanför Teheran, och h - OBS 2010-05-18OBS 2010-05-18 (14:41)
När Riksdagsvalet närmar sig brukar politikerna börja prata tillväxt. Vanligtvis brukar det vara frågan om hur mycket tillväxt det kommer att bli, men i den stundande valrörelsen kanske också den lilla frågan ”varför” kan komma att smyga sig in. Den tyske författaren Meinhard Miegel argumenterar i sin bok Exit för att fixeringen vid tillväxt leder till en snäv, materialistisk definition av välstånd. Att vi i framtiden lär få vänja oss vid tanken på att jobba mer för en lägre materiell levnadsstandard behöver inte ses som en förlust. Socialt och ekologiskt har vi tvärtom mycket att vinna. Franske miljödebattören Paul Ariès är radikalare än Miegel och argumenterar i sin bok La simplicité volontaire contre le mythe de l’abondance för behovet av en krympande ekonomi. Han menar att vänstern måste försvara och utvidga de kostnadsfria zonerna i samhället. Dan Jönsson har läst deras böcker och ger sig in i den tillväxtkritiska debatten.
Var går gränsen för toleransen?
Frankrike förbjuder burkan, i Sverige hotas Lars Vilks och Världskulturmuséet ger efter för religiösa ledare. Debatt om det toleranta och öppna samhället.
Tillväxt + lycka = sant?
Kritikerna menar att tillväxt går ut över hållbar utveckling och miljö, men fungerar samhället utan tillväxt? Behöver vi tillväxt för att bli lyckliga?
Fyra Manga & en Coca Cola
Kan man i dag tala om en global populärkultur? Hur ser den ut i så fall och vad händer nu när Kina och Indien växer sig allt starkare?
Här slutar allmän väg
Hur förändras vi som människor om det inte längre finns någon gräns mellan det offentliga och det privata? Eller har det privata bara blivit något annat än det var tidigare?
Kina på väg
Vad betyder Kinas nya roll som supermakt för världen och vad kan man förvänta sig av Kina i framtiden? Obs granskar den nya supermakten i en serie program.
Migration
Vad innebär folkförflyttningarna för nationalstaten och medborgar-skapet? Vem vinner och vem förlorar på migration?
Kläder eller förtryck?
I flera europeiska länder pågår intensiv debatt om förbud att bära burka och niqab. Vem ska bestämma vad man får ha på sig? Är burka ett klädesplagg eller symbol för förtryck?
Nykommunismen
I Europa dog kommunismen för tjugo år sedan med Berlinmurens fall. På andra platser i världen har den levt kvar och till och med stärkt sina positioner. Hur är det möjligt?
