Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Europeisk antisemitism då och nu

Uppdaterat tisdag 8 juni 2010 kl 10.30
Publicerat onsdag 9 juni 2010 kl 05.00

I sin nya bok visar Anthony Julius hur antisemitismen genom historien dels har haft en religiös dimension: den som säger att judar mördade Jesus och att de inte drar sig för att göra detsamma med små barn. Och dels en sociopolitisk som placerar judar i radikalt motsatta ändar i samhällspyramiden samtidigt: å ena sidan som mäktiga kapitalister som styr världen i en hemlig konspiration, å andra sidan som farliga anarkister och socialister kapabla att störta den rådande ordningen. På så sätt har antisemitismen omhuldats av både höger- och vänstersinnade personer.

Men det är i bokens fjärde och sista del som dess verkliga fokus ligger, och den handlar om hur antisemitismen kommer till uttryck i dag. Anthony Julius huvudtes är att antisemitismen i vår tid är omklädd i en anti-sionistisk skrud. Så länge man säger att man är kritisk mot sionismen och inte mot judarna så kan man komma undan med vad som helst, argumenterar Julius. Och så dyker han rakt ner i den engelska samtidsdebatten.

Han läser partiprogram och synar medieklimat, han studerar den pro-palestinska rörelsens uttalanden och går igenom de muslimska och kristna gruppernas förhållningssätt till Israel-Palestina-konflikten. Julius identifierar framför allt en utveckling och det är alliansen mellan delar av den politiska vänstern och islamister. Med Israel som gemensam fiende har den pro-palestinska, sekulära vänstern och den religiösa, konservativa islamismen i England funnit varandra. Där har en organisation som Stop The War bjudit in Hamas och Hizbollah till en antikrigs-konferens och samarbetet med Muslim Association of Britain. De har också pekat ut sionismen som särskilt viktig att motarbeta och inte nämnt andra nationalismer, till exempel pan-arabismen. Den här utvecklingen känns igen från flera europeiska länder, däribland Sverige.

Att man samlas under anti-sionistisk flagg, eller för den delen anti-israelisk, förändrar inte i grunden saken menar Julius: för dom som i dag är mot sionismen är mot idén om en judisk stat. Och det är här hela problemet ligger, för Julius. Hur är det möjligt, menar han, att det enda landet i världen som ständigt får sitt existensberättigande ifrågasatt är Israel?

Här har Julius en poäng, Israel har en alldeles särskild plats inom den europeiska vänstern. Men någonstans vid det här konstaterandet dyker problemen upp i boken. Julius höjer tonläget och blir mer agitatorisk än diskuterande, han hoppar över definitioner och blir oklar i sina resonemang. Och det problem som gör hela tesen omöjlig är att han inte förklarar och definierar sionismen, själva kärnbegreppet i boken. Är sionismen en rörelse för ett land för världens judar, en nationalism bland alla andra? Eller är den en vision om ett land enbart för judar? Eller: har sionismen expansionistiska anspråk såtillvida att den vill lägga andra stater under sig? Alla de synsätten har samlats under sionismens paraply, men det blir omöjligt med en vidare diskussion om vad anti-sionism i dag verkligen innebär när vi inte får utrett vad anti-sionister, enligt Julius, är emot.

Julius lägger däremot mycket krut på att misskreditera judiska personer som, enligt honom, är anti-sionister. Återigen blir han luddig. Irriterat anklagar han dom för att förespråka en etnisk identitet utan innehåll och för att anse sig vara det judiska folkets moraliska samvete. Han är inte särskilt intresserad av att måna om den bredd och pluralism som i dag kännetecknar samtalet om Israel och judiskhet bland judar i och utanför Israel.

Lawen Mohtadi

Bok: Anthony Julius: Trials of the Diaspora (Oxford University Press, 2010)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".