Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Ord i rörelse

Uppdaterat onsdag 16 juni 2010 kl 00.00
Publicerat torsdag 17 juni 2010 kl 07.00

Hur är det: leder globaliseringen till utsuddning av skillnader mellan länder och folk? Eller är det tvärtom så – som hävdas av de som läst Huntingtons Civilisationernas kamp – att skillnader och motsättningar mellan kulturer består?

I en nyutkommen bok med titeln Words in Motion – ”ord i rörelse” – så betraktar ett antal författare, i första hand historiker och antropologer, en inte oviktig del av den globala populärkulturen, nämligen den som yttrar sig i begrepp och termer som myntas och överflyttas. Ord som terrorism, konspiration, minoritet, kommission, styrelse, governance ... har alla översatts och hamnat i nya sammanhang och omvandlats. Men också begrepp som det arabiska 'ada som betyder vanor eller traditioner.

Det återfinns också i Sydostasien. Där användes det under kolonialismen till något som holländarna i Indonesien kallade Adatrecht, alltså Adat-rätt, som man menade var ett lokalt och traditionellt rättssystem och ville ställa mot den islamiska rätt som kom senare till området. Efter självständigheten integrerades ada i ett begrepp som betecknar ursprungsbefolkningar. Ja, just när det gäller det här begreppet, masyarakat adat, usprungsbefokningar, så menar författaren att det hade en avgörande betydelse för framväxten globalt på 50- och 60-talen av själva föreställningen om ursprungsbefolkningar och så småningom de här folkens krav på erkännande och rättigheter.

Globaliseringen, alltså här ord och begrepp i rörelse, är följaktligen inte något nytt fenomen, och det är inte heller nytt att rörelserna ibland tar en annan riktning, inte alltid från norr till söder, inte alltid från väst till öst. Men när Internationella valutafonden i mitten av 90-talet började kräva good governance, och när governance blev det internationella signalordet och ersatte demokrati som det som alla ständigt talade om så var ursprunget utan tvekan korridorerna i Washington. Till skillnad från government som betecknar en institution, en regering, så handlar governance om själva styret oavsett om det är demokratiskt eller inte, om det gäller att styra ett företag eller ett land. Begreppet, i synnerhet kopplat med adjektivet good, används för att beteckna ett effektivt styre, utan korruption, väl förankrat, med tydliga mål och tydligt ansvarsutkrävande. När det 1997 tog sin plats i Thailand, just då drabbat av en allvarlig finansiell kris och i behov av Internationella valutafondens stöd, så vidtog ett intensivt arbete för att finna ett lämpligt uttryck.

I en helsidesannons föreslogs det sammansatta ordet thammarat av en väletablerad och inflytelserik statsvetare. Thamma betyder det som är gott och sant och har en tydlig religiös ton, och rat betyder helt enkelt stat.  På så sätt blev good governance i översättning ”den goda staten”, något som förde tankarna till omsorg om de fattiga, och till författningsstyrt och rättvist styre. En aspekt var att själv ordet lätt rimmar med andra ord på thai, det är viktigt för att det ska tas väl emot och bli använt. Men snabbt radikaliserades innebörden till att omfatta reform av både företagen, staten och civilsamhället. Oräkneliga möten och paneldebatter kom att handla om alla de reformer som krävdes för att infria löftet om thammarat, den goda staten.

Förutom den ursprungliga statsreformerande versionen och den bredare samhällsreformerande utkristalliserades också bland de thailändska generalerna en auktoritär tolkning, bland andra debattörer en tydligt marknadsliberal, och slutligen fanns det de som menade att det goda styret, eller den goda staten, kan åstadkommas bara genom konsolidering av självstyrande lokalsamhällen och deras sammanlänkning, alltså en demokratisk reform från gräsrötterna och uppåt.

Ska vi då nu beklaga Michel Camdessus, chef för Internationella valutafonden på den tiden det begav sig, för att hans kraftfulla argumentering för good governance hopplöst gått förlorad i Thailands råddiga thammarat? Nej, svarar författaren till studien av begreppets omvandling. Det går inte att transportera begrepp och sociala och politiska lösningar från ett ställe till ett annat, samtidigt är det positivt att de här orden och begreppen som översätts och förflyttas gör det möjligt för oss att jämföra. Men liksom McDonald's, HM och de amerikanska filmerna varje gång kommer in i ett nytt sammanhang, så tas också orden som förflyttas om hand av andra grupper, betecknar något annat när de blir del av en populärkultur eller en medelklasskultur.

Exotismen får kanske stryka på foten när språkbruk och det urbana rummet blir sig så förvillande likt över hela världen. Men skrapar man lite på det, stannar lite längre, så visar det sig att inget är identiskt. Inte ens i Köpenhamn är det samma sak att gå på McDonald’s som att gå dit i Stockholm eller i Malmö. Ada i Egypten är inte samma sak som i Indonesien, och Washingtons good governance något annat än thammarat i Bangkok.

Inga Brandell

Bok: Carol Gluck & Anna Lowenhaupt Tsing (red.): Words in Motion. Toward a Global Lexicon (Duke University Press, 2009)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".