Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Apartheid-tiden ska inte sopas under mattan

Publicerat måndag 18 oktober 2010 kl 15.55

Vid infarten till stadskärnan finns även en gata uppkallad efter Oswald Pirow – försvarsminister på 30-talet och övertygad nazist.

Jag blev förvånad första gången jag såg att namn som HF Verwoerd och DF Malan fortfarande finns på gatskyltar i Kapstaden. Malan var den förste apartheidpremiärministern – för övrigt född på den kända vingården Allesverloren – och Verwoerd var den tredje, och den som la den akademiska grunden för apartheidsystemet. Vid infarten till stadskärnan finns även en gata uppkallad efter Oswald Pirow – försvarsminister på 30-talet och övertygad nazist.

Ja, när det gäller namn och beteckningar som dessa är det inte många som protesterar mot ändringsplanerna. Man behöver inte vara färgad eller svart för att bli illa till mods av att köra på en väg uppkallad efter en politiker som ville införa nazidiktatur i Sydafrika

Men hur långt kan man gå i strävan att rensa ut det förflutnas ondska och obekvämligheter? Och i vilken utsträckning är det önskvärt?

Den stad som gått längst i det här är Durban på östkusten, där man 2008 avskaffade ett hundratal brittiska gatunamn och ersatte dem med personligheter från kampen mot apartheid, övervägande ANC-aktivister. Jag var där förra julen, och upptäckte alltför sent att min Durbankarta var från 2006, vilket gjorde det omöjligt att hitta till Victoria Embankment, där mitt hotell skulle ligga. Men till slut kom jag fram till Margret Mncadi Avenue och hittade rätt. Drottning Victoria hade fått maka på sig till förmån den första ordföranden för ANC:s kvinnoförbund i KwaZulu Natal-provinsen.

Men det är inte bara gamla koloniala referenser som har ersatts. Även neutrala namn som North Coast Road har politiserats. Istället för att spegla stadens historiska, arkitektoniska och geografiska realiteter, är gatunätet nu en hyllning till det styrande partiets hjältar. Både kända, som Oliver Tambo och Chris Hani, och mer obskyra byråkrater och tjänstemän.

Det kanske mest kontroversiella exemplet är Harry Gwala, ANC-ledare och krigsherre i Kwa Zulu Natal, som var en av de drivande bakom det inbördeskrig som rådde mellan de båda befrielseorganisationerna ANC och Inkatha under början av 90-talet.

Ett annat kontroversiellt namnbyte är Durbans flygplats, som numera heter King Shaka International Airport. Visst, Shaka är en ikon för zulufolket, landets största folkgrupp, eftersom han grundade zulunationen – men han drev samtidigt många andra folk och stammar på flykt under sina härjningar i början av 1800-talet.

Och däri ligger första delen av problematiken med den här typen av strikt politiserad namnpolicy. Den som är hjälte för den ene, är skurk för den andre.

Det andra problemet som nämns i debatten är kostnaderna. När ett förslag om att ändra 27 gatunamn i Pretoria lanserades för två år sedan, hävdade oppositionen att ändringarna med allt vad det innebar skulle gå lös på mer en halv miljard kronor – detta i ett land där en stor del av befolkningen fortfarande bor i plåtskjul.

Ett tredje problem är det kaos som uppstår. Särskilt när förändringarna sker så minutiöst som i Durban. Eftersom min karta var värdelös när jag var där, fick jag ta taxi överallt. Men det hjälpte inte mycket. Chaufförerna slet sitt hår och skakade på huvudet.

För det fjärde – och kanske det viktigaste i det sydafrikanska sammanhanget – är frågan om hur pass namnbytandet överensstämmer med de principer som Nelson Mandela grundade övergången till demokrati på. Det vill säga försoning istället för utrensning och hämnd. Till exempel insisterade han på att den gamla apartheidhymnen skulle ingå i den nya Nationalsången. Ett annat exempel är nya flaggan, som strängt taget är en blandning av Nederländernas och ANC:s flaggor.

Principen var att historien – även om den är smärtsam och ondskefull – inte skulle sopas under mattan – utan inkluderas som en del i det nya Sydafrika.

Det är svårt att få ihop denna princip med utrensningsfilosofin i Durban.

Men just nu är det alltså Kapstaden saken gäller. Allmänheten har bjudits in att skicka in synpunkter och förslag. Tjänstemannen som är ansvarig för processen har lovat att inte göra det hela till politisk fotboll och Durban lyfts ofta fram som ett avskräckande exempel, inte som en förebild. Som debatten ser ut nu, är det mest troligt att det just blir de uppenbart stötande namnen som plockas bort. Som Verwoerd, Malan och Pirow– namn som ingen kommer att sakna.

Tor Billgren

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".