Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Per J Andersson: Det heter inte Mumbai.

Uppdaterat onsdag 27 oktober 2010 kl 12.00
Publicerat onsdag 27 oktober 2010 kl 13.17

I Indien förs ständigt diskussioner om namnbyten, trots att landet varit självständigt i mer än sextio år. Per J Andersson ska reda ut vilka läger som finns i den här debatten: och ge tips på nya, indiska namn som det kanske är bäst att börja vänja sig vid.

Har du hört talas om Indraprastha? Eller Karnavati? Förmodligen inte! Men kanske dags att börja plugga. Om några år kan de nämligen vara nya namn på indiska städerna New Delhi och Ahmedabad.

Ända sedan självständigheten 1947 har Indien bytt namn på städer, gator, torg och järnvägsstationer. Man har översatt engelska gatunamn till hindi och andra indiska språk och man har tagit bort namn som innehåller brittiska kungar och drottningar och ersatt dem med indiska ledare och hjältar.

Ibland speglar namnbytena politiska ambitioner. Som när huvudstadens paradgata Queens Way förvandlades till Janpath, Folkets väg.
Ibland handlar namnbytena om att korrigera stavningen så att den mer liknar uttalet på det lokala språket. När man pratar bengaliska har man alltid sagt Kolkata om Calcutta. Och det fullständiga namnet på Trivandrum har alltid varit Thiruvananthapuram. Skillnaden är att ursprungsuttalet nu upphöjts till officiell stavning.

Vi vägrar säga Mumbai, hävdade namnbytesskeptikerna, och visade på så sätt att de var vidsynta.

Så långt har namnbytena varit okontroversiella. Det har varit en process som gått ut på att tvätta bort minnen av Europas överhöghet och skapa en ny indisk identitet.
Men nu finns det ju ett problem när det gäller Indiens identitet – och det är att landet inte har en, utan minst lika många som de 22 officiella språken. Och till det kommer de religiösa tillhörigheterna.
Man kan säga att det finns två läger.
Det ena lägret tycker att Indien ska acceptera den historia man har. Städer och gator ska få behålla brittiska namn, kristna och muslimska namn. I det här lägret finns de som vill betona att Indien är en kulturell smältdegel och korsväg.
Det andra lägret vill ändra namn för att betona en språklig eller religiös grupps företräde framför andra. Här hittar man hindunationalister och lokalpatrioter som anser att platsnamn ska skrivas på deras språk och uppkallas efter deras gudar och hjältar.
Hårdast har debatten rasat i Bombay, där det chauvinistiska partiet Shiv Sena 1995 beslöt att ändra stans namn till Mumbai. Argumentet var att Bombay var kolonialt eftersom det kommer från portugisiskans Bom Bahia, som betyder vacker bukt, medan Mumbai syftar på gudinnan Mumba Devi, som dyrkades av fiskarfolk som ursprungligen bodde här.
Försvarare av Bombays mångkulturella identitet drog en lans för det gamla namnet, eftersom namnbytet hängde samman med Shiv Senas politik, som ville höja statusen för områdets hinduiska ursprungsbefolkning på bekostnad av såväl muslimer som inflyttade nord- och sydindier.

Vi vägrar säga Mumbai, hävdade namnbytesskeptikerna, och visade på så sätt att de var vidsynta.
Men med åren har det nya namnet satt sig och debatten ebbat ut.

Mumbai vann! kan man nog konstatera, även om ingen som kommer till stan och säger Bombay på nåt sätt gör bort säg. I Indien har man inga problem med flera namn på samma sak. Själv tillhör jag dem som envisas med att säga Bombay, mest som en protest mot Shiv Senas galna politik.

Sedan några år finns förslag på att radera ut minnen av århundradena då Indien styrdes av muslimska härskare.
Förslag finns att ändra Allahabad, alltså Allahs stad, till Prayag, som är sanskrit för offerplats.
Och att byta ut Ahmedabad, som är uppkallad efter en muslimsk sultan, mot Karnavati, som var namnet på en hinduisk furste som ärofullt stred mot de muslimska mogulerna.

Även New Delhi, som har den sympatiska betydelsen Den nya portalen, vill man byta ut mot Indraprastha, det vill säga Gudinnan Indras stad, som omnämns i eposet Mahabharata.

Namnbytena föreslås uteslutande av företrädare för hindutva, den politisk rörelse som betonar hinduernas överhöghet, och har avvisats av regeringen, som värnar om den indiska staten identitet som pluralistisk och religionsneutral.

I första paragrafen i Indiens grundlag står det att landet heter både India och Bharat. Alltså: har både ett namn på engelska och ett på hindi.
Hindutva-anhängarna tycker att Bharat räcker gott.

Per J Andersson

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".