Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Protester mot stadsomvandling i Hamburg.

Publicerat tisdag 15 februari 2011 kl 10.59

Hamburg. Staden med den jättelika hamnen, med alla fabrikerna, med en kall järnvägsstation där det alltid tycks blåsa och ett Reeperbahn med porrbutiker som skyltar med jättelika dildos och gummivaginor i fickformat. Eller?

 Kanske inte längre. Många stora industristäder runt om i Europa har arbetat hårt under de senaste åren med re-branding: med att skapa nya varumärken och en stadsmiljö som markerar en förnyelse, och gör plats för kreativa människor. Ett sådant stadsomvandlingsprojekt pågår just nu i Hamburg – och det är det största i Europa.

 Men det har också uppstått protester, bland annat från en grupp konstnärer – som förstås är en yrkesgrupp som initiativtagarna till ett nytt Hamburg tänker sig både som målgrupp och föregångare i omvandlingen av staden. För ett år sedan skrev en konstnärsgrupp ett manifest där de slog fast att de inte ville användas som instrument för att omvandla Hamburg till en ”harmlös lekplats för globaliseringens vinnare”, som de uttryckte det, samtidigt som hyror stiger, bostäder för socialt utsatta försvinner, och fattiga människor förvisas till Hamburgs utkanter. Sociologen Catharina Thörn vet mer om det här och hon ska börja med att ta oss med på bio.

Nedsjunken i biostolen följer jag Zinos kamp för sin restaurangs överlevnad i Hamburg.  Filmen Soul Kitchen, nyligen bioaktuell i Sverige, porträtterar ett Hamburg i omvandling. Bilder av exklusiva bostäder vid vattnet med öppna planlösningar, högt i tak och balkonger med utsikt blandas upp med bilder av gamla industribyggnader som fått nya funktioner – som Zinos restaurang Soul Kitchen. Till en början karakteriseras restaurangen som en arbetarklassylta. Maten som serveras är billig och smaklös. En ny kock förändrar såväl menyn som förutsättningarna. Zinos resturang gör bokstavligen en klassresa och blir ett populärt häng för Hamburgs kreativa klass. De är inte rika - men de har smak och stil. Det är helt enkelt den nya klass som Hamburgs stad söker efter. 

Hamburg har de senaste åren aktivt marknadsfört sig som talangernas stad – en mötesplats för unga kreativa människor. Det nya jätteprojektet Hafen City – för närvarande Europas största urbana omvandlingsprojekt - är tänkt att helt förändra Hamburg.  På hemsidan kan man läsa att HafenCity kommer att skapa en helt ny känsla av urbanitet. Inspirerade av stadsplaneringsgurun Richard Florida har Hamburgs politiker jobbat hårt för att bjuda in kulturarbetare och konstnärer att delta i utvecklingen. Men 2009 tog utvecklingen en oväntad vändning.  Manifestet Inte i vårt namn publicerades – underskrivet av tusentals av Hamburgs kulturarbetare och konstnärer.  I manifestet protesterar kulturarbetarna mot att bli reducerade till producenter av sköna stämningar och färgstarka stadsmiljöer då Hamburg skall marknadsföras. De pekar också på hur denna utveckling skapar allt högre fastighetsvärden och dyrare bostadshyror som tränger ut fattigare människor från stadens centrum. Hamburgs politiker, skriver de i manifestet, ber oss att skapa en stad vi själva varken kan eller vill bo och verka i. Om denna, konstnärernas revolt, handlar boken The city is our factory. Det är konstnären Christoph Schäfer, en av initiativtagarna till manifestet, som bokstavligen illustrerar kampen om staden och dess historia. Det är en genial bok som även kan beskrivas som ett konstverk. Boken består nämligen i huvudsak av teckningar ackompanjerade av textstycken kring stadsutveckling och konst.

I grunden handlar boken om den stadsplanering som tagit över allt fler städer idag. Den som syftar till att skapa ett varumärke och göra innerstaden till en attraktiv lekplats för kreativa och välbeställda medborgare. Christoph Schäfer med sin utbildning som konstnär berättar om hur han inser att han av kommunen ses som en agent med uppgift att skapa den rätta atmosfären i staden. För visserligen kan kommunen bygga och planera – men känslan av stil och smak måste människorna som befolkar staden tillföra. Schäfer menar att han och hans vänner sågs som ”visuellt bildade konsumtionskompetenta tryffelgrisar” med förmåga att nosa upp nästa spännande urbana utpost för exploatering. Så vad händer när konstnärerna tröttnar på denna roll och börjar göra motstånd mot utvecklingen? Schäfer tecknar en bild av motståndets Hamburg där hus ockuperas och demonstrationer anordnas.  I Hamburg skapades gruppen Det regnar kaviar som med konstnärliga medel uppmärksammar den smutsiga sidan av stadsutvecklingen. Den som tränger undan människor som inte passar in och privatiserar offentliga rum. Och solidaritet har skapats mellan konstnärer och den fattiga arbetarklass som bor och verkar i de områden som står under omvandling. Schäfers bok visar att kampen om staden utkämpas både materiellt och visuellt på samma gång. Det är med andra ord en kamp om såväl bostadshyror som hur stadens historia skall berättas. Det är helt enkelt en kamp om alla invånares rätt att utforma och påverka den stad där de lever. Schäfers bok slutar med en sång, eller är det kanske en uppmaning? Señoras y señores blygsamheten på gatorna i Hamburg, Istanbul, New Delhi och New York är över. Ladies and Gentlemen – staden tillhör dig.

Jag tänker på denna sång när jag lämnar biografen som visat Soul Kitchen.  För även om filmen verkar handla om en liten mans kamp för överlevnad berättar den också något mer.  Om en stad där byggkranar dominerar stadsbilden och där unga kreativa människors drömmar kan bli verklighet.  Men vad hände egentligen med den arbetarklass som hängde på Zinos restaurang i början?

Catharina Thörn

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".