Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Mäklarprosa i självsvängning

Publicerat tisdag 15 februari 2011 kl 11.12

I Stockholm går som bekant just nu Henrik Schyfferts och Fredrik Lindströms krogshow ”Ljust & Fräscht”, som handlar om svenskarnas inredningshysteri. I P1:s Kulturnytt sade Anneli Dufva att de lyckas göra en klyftig och rolig show, även om den är begränsad till ”ett litet, litet hörn av världen – Stockholms Bostadsmarknad”. Men, härifrån Malmö vill vi vittna om att det speciella bostadsmarknadssspråk som Lindström och Schyffert driver med inte bara kommit i självsvängning i Stockholm, utan också i allra högsta grad i Malmö, och de som predikar flitigast på detta nya språk är förstås mäklarna. Om detta vet Malin Krutmeijer alltför mycket.

Efter tretton istadiga år i samma trevliga hyrestvåa är jag och min lilla familj på jakt efter ett rum till eller två. Därför har jag återupptagit bekantskapen med den malmöitiska bostadsmarknaden. Och jag kan meddela att den har förvandlats från en ganska trevlig och öppen gamäng till en hetsig best med snålvattnet rinnande i mungiporna.

Efter ett par inititala och tyvärr otrevliga försök att byta lägenhet tog jag en titt på bostadsrätterna.

Där står galenskapen i full blom, i alla fall i mäklarnas annonser. Lägenheter marknadsförs med att de har ”full maskinell utrustning”, eller ”en ny maskinpark”. En hall sägs ”möta upp med imponerande takhöjd”. En fiskbensparkett kan följa en genom en hel fyrarummare. Kakelugnar tronar, rum breder ut sig längs med fönster. Inför en lägenhet vid Öresundskusten får en mäklare något slags sammanbrott och utropar att ”med glädje öppnar vi upp till en helt havsomfamnande balkongmiljö i just väst!”. 

Som en kompis från Stockholm sa: lägenheterna i Malmö verkar liksom väldigt aktiva.

Kanske är mäklarprosan ett uttryck för glädjefnatt över att lägenheterna framför allt har blivit dyrare. Det har också blivit väldigt ont om dem – och det gäller i ännu större utsträckning hyreslägenheter. Stadens befolkning ökar snabbt, och nybyggandet av hyresrätter hänger inte med.

Det är samma sak i alla Sveriges storstadsregioner. För längesedan, på 50-talet eller 80-talet eller så, gavs det statligt stöd till bostadsbyggande. Tanken var att stat och kommun skulle garantera människor ett hem för en överkomlig hyra.

Det statliga stödet avskaffades på 90- och 00-talet och bostadsbyggandet har minskat kraftigt sedan dess.

Ett sätt att lösa bostdadsbristen är att marknadsutsätta hyrorna. Vi har redan fått hyror anpassade efter hur attraktivt de ligger – hur exakt denna statusbedömning har gjorts vore för övrigt intressant att veta. Själv lär jag betala runt 500 kronor i månaden bara för att få bo där jag bor, och det finns delar av stan där hyrorna är avsevärt högre. De allmännyttiga bostadsbolagen ska heller inte längre vara hyresledande, vilket successivt kommer att stegra hyrorna ännu mer. Jag baxnade senast häromdagen inför en äldre, central våning på 80 kvadrat som kostade 10 000 i månaden. Det är ju ren ocker, men i bostadsbristens Malmö kommer dem som till nöds har råd att vilja ha den ändå.

En del anser att just det här är en lösning på bostadsbristen: man tränger helt enkelt bort folk som inte har råd från köerna. Segregation kallas det, och även lägesbaserad hyra kan tyckas rimligt, så blir segregation effekten även av det. Trångboddhet är ett annat resultat.

Vi som har hyreskontrakt i någotsånär centrala storstadsområden har alltså en värdesak att sniket bevaka.

Och ju fler som köper bostadsrätt, desto fler som välkomnar bostadsbristen – den ökar ju värdet på deras lägenheter. Människors privatekonomier knyts stenhårt direkt till marknaden, bankerna och räntenivåerna. 

I Stockholm ökade andelen bostadsrätter från 38 procent till 62 mellan 1998 och 2009. Allmännyttan, alltså de kommunala bolagens hyreslägenheter, såldes ut till vrakpris. Många kommer att göra sig en hacka på de där lägenheterna. Men lika många måste också köpa dem, till absurt höga priser. Alla blir rika? Har det någonsin funnits en sådan deal som infriats?

Malin Krutmeijer

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".