Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Mycket regn ger stora skördeskador i Lesotho.

Publicerat onsdag 2 mars 2011 kl 10.20
Görrel Espelund om Lesotho
(6:34 min)

För ett par veckor sedan lämnade Görrel Espelund Kapstaden i Sydafrika, på den resa som ska ta henne över hela den afrikanska kontinenten och upp genom Europa. Obs följer henne längs vägen och idag har vi hamnat högt upp i bergen. Nordöst om Kapstaden reser sig en massiv bergskedja och de högsta topparna, som närmar sig 3500 meter, ligger i det lilla, självständiga landet Lesotho som ligger insprängt i det stora Sydafrika.

Det var på 1830-talet som kung Moshoeshoe [mʃwəʃwe],  grundade riket, men bara 30 år senare bad han britterna om beskydd mot de boer som lämnat kolonin vid Kapstaden för att grunda egna republiker i de nordöstra delarna av det som idag är Sydafrika. På så sätt blev Lesotho ett brittiskt protektorat och så småningom, ett självständigt land.

Men man kan fråga sig hur självständigt det här landet egentligen är: de flesta som har arbete arbetar i Sydafrika, och man behöver importera många varor utan att kunna exportera alls lika mycket. Fattigdomen är stor, och medellivslängden bara 35 år. Görrel Espelund berättar mer:

Nästan mitt i Sydafrika ligger Lesotho, ett av Afrikas minsta länder och ett av kontinentens fattigaste. Omsluten av Sydafrika åt alla håll, är detta lilla bergiga land helt och hållet beroende av sin mäktige granne.

Den globala lågkonjunkturen har slagit hårt. Många män som tidigare arbetade i de sydafrikanska gruvorna – har blivit av med jobbet. De i huvudsak kinesiskägda textilfabrikerna som exporterade kläder till USA inom ramen för Agoa (Africa Growth and Opportunity Act) har avskedat tiotusentals arbetare.

Sextio procent av landets befolkning lever i fattigdom och sjuttio procent av all mat måste importeras. Tidigare odlades betydligt mer, men många bönder har tvingats sluta eftersom de inte längre har råd att köpa utsäde. Istället försöker de försörja sig på ströjobb. Stigande matpriser globalt blir nu ännu en sten att lägga på bördan.

Och sedan kom regnen. Under december och januari fick delar av Lesotho lika mycket regn som man normalt får under sex månader. Översvämningarna påverkar hela landet och i en första utvärdering räknar FN:s utvecklingsprogram UNDP att 250 000 personer – eller drygt 13 procent av landets befolkning – inte kommer klara matförsörjningen i år.

60 åriga Mamopeli Machakela är änka och brukar familjens jord tillsammans med sin son. Hennes gård ligger på en vacker sluttning men vägen dit är en stenig utmaning. De massiva regnen har gjort att hon inte kunnat rensa majs- och bönodlingarna från ogräs. Och ogräset håller nu på att växa över grödorna. Mamopeli Machakela är orolig för att skörden kommer bli väldigt liten – om det blir något över huvudtaget.

Förra året var annorlunda. Den 60-åriga änkan är en av drygt 30 000 bönder som deltar i ett EU och FN-projekt med målet att förbättra matsäkerheten. Bättre utsäde. Gödning. Och utbildning i moderna odlingstekniker ska höja Lesothos matproduktion. För Mamopeli Machakela föll det bra ut i fjol – hon fick en riktig storskörd och kunde sälja en del av den.

I år när sommarmajsen är ett bekymmer tänker hon plantera mer grönsaker. Grönsakerna säljer hon för att få pengar till att köpa den mat hon inte lyckats producera själv. Men marknaden är liten – hon säljer bara till byborna på sluttningen där hon bor. Att åka till marknaden i huvudstaden Maseru är alldeles för svårt utan egen bil.

I Maseru berömmer UNDP:s ekonomiske rådgivare (Alka Bhatia) regeringen för att den nu börjar tala om att öka landets självförsörjning. Processen med att ta fram en nationell utvecklingsplan har påbörjats. Och med en sådan i handen borde en hållbar ekonomisk utveckling kunna snabbas på, tycker hon.

Investeringar skulle kunna göras inom jordbruket, turismen och hållbara energikällor. Men beroendet till Sydafrika är svårt att bryta. Grannlandet lockar inte bara gruvarbetare, utan även Lesothos välutbildade.

I Sydafrika är lönerna högre och arbetstillfällena fler. Många hus på landsbygden som byggts med lite bättre standard – har byggts med pengar intjänade i grannlandet. Och varje dag pendlar strida strömmar av vanliga bashoto över gränsen – ibland bara för att handla eller söka upp någon specialist som inte finns i det egna landet.

Görrel Espelund

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".