Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Salomon Schulman: Det försmådda tyska språket

Publicerat onsdag 20 april 2011 kl 11.06

Låtsastyska var en av de metoder Charlie Chaplin använde för att förlöjliga Adolf Hitler, när han mitt under andra världskriget gjorde sin långfilm ”The Great Dictator”. Före kriget var tyskan ett av Europas stora kulturspråk – under de årtionden som följde efter kriget blev det i många sammanhang ett språk att håna. Det är bara ett sent exempel på hur det tyska språket har förändrats, vilket alla språk gör: förändringar som kan vara svåra att överblicka för oss människor som bara lever några decennier. Men nu har en amerikansk språkforskare skrivit en biografi över det tyska språket och alla faser det passerat under sitt långa liv. Salomon Schulman har läst.

Tyska var under förra seklets första hälft den bildade svenska borgarklassens främsta utländska språk. Man pressade sig genom den tyska litteraturens långa meningar med kadaverdisciplin och kunde inte andas ut förrän man kom fram till slutverbet som förmådde ge den statiska frasen en oväntad dynamik.

 Idag försmår det unga släktet tyska. Nu är det spanska som gäller. Inte så konstigt med tanke på dess globala utbredning. Man kan utan svårigheter beställa in una cerveza, en bier, när man chartrat sig ner till den iberiska halvön.

 Tyskan ligger i träda fastän idiomet talas av vår största handelspartner. Märkligt kanske med tanke på dess nära släktskap med svenskan, inte minst vittnar inflödet av lågtyska ord under bland annat medeltiden därom.

 Jag har alltid haft en kluven inställning till tyskan. Det var på det språket mina släktingar mördades och fick utstå de grymmaste plågor. Det har tagit tid att lära sig uppskatta den tykna tyskan. Med tiden har jag insett att på detta tungomål återgavs tjugotalets expressionism och andra kulturella experiment. Litteraturen och kabaréerna emanerade från Berlin, dåtidens världsnav. Thomas Mann, Bertolt Brecht, Fritz Lang och Marlene Dietrich tillhör en svunnen värld som vi alltmer sällan påminns om.

 Tyskan är ett gammalt språk. Dess ålder kan förstås inte fastställas med precision. Ett idiom föds ju inte från en dag till nästa. Dess skapelseprocess är flertusenårig.Vi måste återvända till de indoeuropeiska förstadierna för att kunna greppa åtminstone något av tyskans embryologi. Det är en grannlaga uppgift för lingvister som givetvis aldrig hört språken i deras ursprung, utan måste försöka rekonstruera dem med vetenskapens indirekta metoder. Arkeologiska fornlämningar lämnar ledtrådar, vilka på senare tid underbyggts av inte minst en sofistikerad molekylärbiologisk metodik vilken bidragit med ytterligare pusselbitar.

 Ett fascinerande verk om tyskans utveckling skrivet av professor Ruth Sanders – ”German. Biography of a Language” – har rönt stor uppskattning i fackkretsar. Vi får följa teoribildningarna från prehistorisk tid då människor på skandinaviska stränder talade sin protogermanska, ett konglomerat av språk och se den utkristalliseras till tyska, holländska, svenska, danska, jiddisch och övriga germanska moderniteter eller försvinna ut i den lingvistiska död som beledsagar all språkutveckling.

 Det avgörande slaget i Teutoburgerskogen år 9 krossade den romerska dominansen och räddade de germanska stammarna från en förväntad romersk underkastelse som vi bland annat kan läsa i Tacitus latinska klassiker ”Germania” från slutet av samma århundrade.

 Folkvandringarnas tid tar snart vid: angler, sachser, goter, vandaler, friser, franker, burgunder kommer att förändra Europas politiska maktsfärer många gånger om; det krigas, handlas med varor och slavar och förflyttningar kan ta de till synes mest oväntade riktningar. Folkvandringstiden är emellertid fattig på skrivet material; det är fortfarande latinet som bibehåller sin språkliga hegemoni och munkar som har hand om skrifterna fokuserar intresset till de himmelska sfärerna medan det sekulära framskymtar framemot det första milleniumskiftet.

 Paradoxalt nog, poängterar Ruth Sanders, är det Martin Luthers bibelöversättning strax efter det gutenbergska paradigmskiftet, som kom att få ett avgörande inflytande över det sekulära tyska språkets utveckling från och med femtonhundratalet. Luther lyckades i sin rebelliska reformation förena sitt papistiska agg med sin populistiska märgfulla bibelöversättning, hans folkbibel kunde läsas av såväl präst i kyrkan som mor i huset. Den blev 1500-talets kioskvältare om denna anakronism tillåts.

 Trettioåriga kriget kom att sätta stopp för denna optimism. Både pest och krig sådde procentuellt mer död i Tyskland än 1900-talets bägge världskrig. Det svenska lingvistiska bidraget till tyskan var betecknande: Kung Gustavs härskaror berikade språket med Schwedische Gardinen, svenska gardiner betydande fängelsegaller och än mer frånstötande: schwedischer Trunk, en flytande kodynga som tvingades ner i fångarnas strupar.

 Först i och med framväxandet av den tyska borgerligheten, och med den litteraturen, filosofin och nationalromantiken samt så småningom enandet av alla de tyska småstaterna fick tyskan den karaktär som den framväxande kulturnationen eftersträvade.

 Weimarrepublikens guldålder kom att avlösas av nazitiden med dess katastrof som också brutaliserade tyskans anseende. Men kvar lever ändå på det spirituella planet såväl den krackelerande kafkesken som den brechtska klarsynen. Litterära allusioner i all ära och den intellektuella tyskan håller ännu ställningarna. Dock håller syntaxen på att luckras upp allom till lättnad, men när valet vid kommunismens fall stod mellan Europas två stora språk, drog engelskan det längsta strået även i Centraleuropas hjärta.

Salomon Schulman

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".