Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Populismen, vi och dom

Publicerat tisdag 3 maj 2011 kl 12.58

FREDRIK PÅLSSON: Den sak som kanske tydligast förenar de västeuropeiska populistpartierna, är motståndet mot EU. Tyska Der Spiegel rapporterade häromveckan om att Sannfinländarnas valframgångar kommit som en chock i Bryssel, där Finland hittills varit ett föregångsland för det europeiska samarbetet. Frågan som väcktes i artikeln var vad som kommer att hända med EU – och inte minst med eurosamarbetet - nu när både populismen och EU-motståndet börjar vinna mark också i EU:s kärnländer, Tyskland och Frankrike. Så kräver till exempel Marine Le Pen i Frankrike nu en folkomröstning om huruvida Frankrike ska stanna i unionen eller inte.

Vi på OBS bad Rolf Gustavsson, som under lång tid bevakat EU för Svenska Dagbladet, att ge oss en analys av den europeiska populismen och dess förhållande till EU:

Populismen har många ansikten. De politiska strömningar som jag kallar populistiska i dagens Västeuropa kännetecknas av ett par distinkta särdrag.  De kan kort sammanfattas i två aspekter på motsättningen ”vi och dom”.

För det första framhäver populisterna föreställningar om en skarp avgränsning mellan den egna identiteten och andra grupper som de uppfattar som främmande. Det gäller Lega Nord i Italien och Vlaams Belang i Flandern liksom Dansk Folkeparti eller Sannfinländarna. Ur den avgränsningen mellan ”vi och dom” växer den nationalistiska och chauvinistiska hållning som ofta blir öppet främlingsfientlig, ibland öppet rasistisk.  Det vanligaste under senare år är att den hållningen riktar sig i första hand mot muslimska folkgrupper. I vissa fall, som Lega Nord och Vlaams Belang, görs avgränsningen också mot andra delar av det egna landet. Lega Nord odlar myter om ”La Padania”, en gemenskap i Norditalien med rötter i medeltiden. De är helt enkelt separatister, liksom Vlaams Belang som vill uppnå ett självständigt Flandern och en upplösning av Belgien. I båda fallen är det här uttryck för ekonomisk egoism i de rikare regionerna av Italien och Belgien.

För det andra framhäver populisterna samtidigt ett annat ”vi och dom” perspektiv, en motsättning mellan ”vi här nere” och ”dom där uppe”, mellan så kallat vanligt folk och eliten, mellan uppstickarna och de gamla etablerade partierna. De populistiska partierna vill gärna framstå som företrädare för något slags anti-politik. Det förhållandet att de ibland sedan flera år ingår i regeringsunderlaget, som Dansk Folkeparti, eller direkt i den styrande regeringskoalitionen, som Lega Nord, verkar inte genera dem i den anti-politiska retoriken. De agiterar ändå som om de tillhörde oppositionen.

De här båda särdragen, avgränsningen utåt och uppåt, har gett populisterna en profil de senaste femton-tjugo årens politiska liv i Västeuropa. Som jag ser det hänger detta samman med ett par olika fenomen.

Dit hör att de traditionella starka ideologiska motsättningarna mellan vänster och höger suddats ut efter kalla krigets slut. Några av de tidigare dominerande politiska partierna både till vänster och till höger har försvunnit, andra har ombildats eller försvagats för att efterhand trängas i mitten. De har förlorat sin gamla förmåga att mobilisera medlemmar och väljare. Detta öppnar naturligtvis utrymme för populistiska uppstickare.

Till detta kommer den förändring av den nationella politikens villkor som skett under de senaste femton-tjugo åren, genom den europeiska integrationen och genom globaliseringen. Ekonomiskt har EU-länderna flätats samman genom den gemensamma marknaden och den gemensamma valutan. Varor, tjänster, kapital och människor rör sig någorlunda fritt över gränserna. Det skapar stora fördelar men också anpassningsproblem, som det är ganska enkelt för populisterna att politiskt slå mynt av. Alla populistpartierna är ju öppet fientliga till EU, i synnerhet till ett EU som skulle öppna sig för legal invandring.

Samtidigt har konsekvenserna av globaliseringen accelererat framför allt på de finansiella marknaderna. Plötsligt visar det sig att när bubblan spricker på bolånemarknaderna i USA så får det dramatiska återverkningar i hela Europa med bankkris, företagskris, kriser för statsfinanserna när regeringarna försöker motverka hotande massarbetslöshet. Helt överraskade hamnar Europas regeringar i en global kris som blottar villrådighet och vanmakt. Även detta är det ganska enkelt för populisterna att slå mynt av.

Genom den europeiska integrationen och globaliseringen har politikens villkor internationaliserats men våra politiska demokratier bygger i huvudsak på nationella system. Resultatet kan vi se varje dag. Företrädarna för de nationella regeringarna möts dagligen på många olika nivåer i Bryssel och på andra håll. Där möts tjänstemän och experter, ministrar och regeringschefer för förhandlingar bakom stängda dörrar. För en viss demokratisk insyn och motvikt svarar ett allt viktigare EU-parlament, men beslutsprocesser och teknikaliteter är i regel bara begripliga för experterna.

Kort sagt, många beslut fattas i realiteten högt över medborgarnas huvuden. Bryssel blir ett skällsord och det blir tacksamt att sprida konspirationsteorier och att agitera populistiskt i det anti-politiska uppstickarperspektivet, ”vi här nere mot dom där uppe”.

Regeringarna skulle kunna göra betydligt mer för att vinna förståelse för det europeiska och internationella samarbetet. Partierna skulle också kunna göra betydligt mer för att bidra till ett politiskt liv på europeiskt nivå. Men det verkar som om regeringarna och partierna snarare anpassar sig till populisternas fobier.

Rolf Gustavsson

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".