Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Musik på scen - europeisk trend?

Publicerat tisdag 10 maj 2011 kl 08.06

FREDRIK PÅLSSON: De flesta teaterföreställningar innehåller musik. Men när det inte rör sig om rena musikaler, används musiken ofta så att säga i bakgrunden, för att bygga upp stämningar. Men teaterkritikern Theresa Benér, som då och då förgyller vårt program med rapporter från olika teatersalonger runt om i världen, börjar ana en europeisk trend, med flera spännande föreställningar som spränger publikens förväntningar på hur man kan använda musik på scenen. Följ med till Sankt Petersburg, där man nyligen avhandlat den tredje upplagan av teaterfestivalen Premio Europa per il Teatro: vi ska gå mellan salongerna, och lyssna oss in i den avdelning där man uppmärksammar några av de mest nyskapande, europeiska teatergrupperna:

Ljudill Farm in the Cave nr 3 0.00-0.20 tona ut under text

Den här scenen utspelas på den europeiska teaterfestivalen Premio Europa i Sankt Petersburg. Vi hör den slovakiska gruppen Farm in the Cave, ledd av Viliam Docolomanský. Aktörernas röster och kroppar förenas i en frustande energi. Stycket heter Divadlo, Teater, och skildrar ett scenkollektiv som formar en egen livskonst i afrobrasilianska rytmer. De möter publik och finansiärer som försöker tämja dem, styra in dem i god smak och polerad stil. Men deras kroppar och pulsslag hör hemma i en annan, friare rörelsekultur, och föreställningen gestaltar denna konflikt.

Ljudill Farm in the Cave nr 5 0.16-0.26 tona ut under text

36-årige Viliam Docolomansky, som på festivalen fick ett av priserna för nyskapande europeisk teater, har utvecklat ett rytmiskt scenspråk, som utforskar hur kroppar präglas av olika kulturer och händelser. Farm in the Cave har tolkat Lorcas poesi fysiskt i en estetik hämtad från andalusiska tjurfäktningar. Och de har gjort ett antropologiskt projekt med en av minoritetsgrupperna i Slovakien, rutenerna. De får kropp och röst i föreställningen Sclavi, En utvandrares sång, gjord efter rutenernas egna sånger och brev.

Ljudill Sclavi 0.30-0.45 tona ut

Den europeiska teaterfestivalen visade att alltfler ledande scenkonstnärer utgår från musik, ljudinstallationer och rytmer för att fördjupa och utvidga det sceniska berättandet. Det är inte musikalestetik med inslag av lättsam sång och dans. Snarare används musik, ljud och rytm för att skapa ledmotiv, som ersätter dialogpartier och öppnar fler kontaktytor i den sceniska gestaltningen.

Isländska Vesturport Teater, som också fick europeiskt teaterpris i år, har sedan längre tid ett samarbete med musikern Nick Cave. När Vesturport spelar klassiker, som Büchners Woyzeck, Goethes Faust och Kafkas Förvandlingen, integreras Nick Caves specialkomponerade partitur i handlingen.

Ljudill: Faust nr 2 0.06-0.18

Här hörde vi Mefistofeles i Vesturports akrobatiska, musikaliska Fausttolkning. Vesturport för in klassiker i en modern, ung kultur med uttryck hämtade från rockkonserter, nycirkus, dataspel och film. Musiken skapar energi mellan scen och salong, och omformulerar Goethes filosofiska konflikter i ett inkluderande och fysiskt engagerande teaterspråk.

Den finske teatermannen Kristian Smeds, som också fick europeiskt teaterpris, går ett steg längre. I hans föreställning Mister Vertigo placeras publiken mitt på scenen. Där medverkar också en jazztrio, som lägger rytm och stämningar för varje scen. 

Ljudill Vertigo nr 4 ca 1.55-2.15

I Mister Vertigo är musikerna oavbrutet delaktiga i fiktionen. Deras frijazz samspelar med skådespelarna och de gör abstrakta ljudeffekter till olika handlingar. På så sätt formar Kristian Smeds ett mångdimensionellt teaterspråk i musik, ljud, ord och bild.

Integreringen av musik och ljudlandskap i teatern upprättar nya energier och drar in publiken i en sinnlig kommunikation, som dock ofta reducerar textens utforskande möjligheter. Vid Malmö teater- och musikhögskola söker därför scenkonstnärer och tonsättare tillsammans nya vägar. De har gått ihop i tvärkonstnärliga projekt för att utarbeta texter och konstmusik till en ny sorts musikdramatik. Ord blir kropp och ljud, som möter musik i likvärdig scenisk handling. I detta samspel frigörs texten från språkets vanemässiga klichéer och underförstådda kulturella värderingar. Nya tänkbara betydelser uppenbaras. Musiken å sin sida får en konkretion och rumslighet. Den fria gruppen Teatr Weimar och musikensemblen Ars Nova är aktivt involverade i dessa projekt och planerar nu flera samproduktioner. Kanske är det i Malmö som morgondagens europeiska musikteater håller på att växa fram.

Theresa Benér

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".