Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Karl Palmås text

Publicerat måndag 24 oktober 2011 kl 11.16

De första SSRI-preparaten kom alltså för tjugofem år sedan, vid en tid med kaospiloter, informationsrevolution och en ny ekonomi som skulle baseras på kreativitet. På OBS är vi mitt uppe i vår pågående serie om global ekonomi och idag ska vi titta närmare på vad idén om den ”nya” ekonomin egentligen inneburit, så som den lanserats från nittiotalet och framåt.

Karl Palmås är sociolog och verksam vid Chalmers tekniska högskola.

I slutet av nittiotalet fanns det affärsmagasin helt inriktade på det som då kallades ”den nya ekonomin”. Dessa magasin drev tesen att övergången till en kunskaps- och informationsbaserad ekonomi så att säga ”förändrar allt”. Inte minst talades det om att den som ville förändra världen borde starta företag istället för att engagera sig politiskt i någon slags traditionell mening. Snabbrörliga IT-entreprenörer hade ju visat att de kunde vara mycket mer omvälvande än det där långsamma tragglandet man såg inom frivilligsektorn, och partipolitiken: ja, den ska vi inte ens tala om.

Tio år senare – långt efter det att IT-bubblan hade spruckit, och långt efter att tankarna om den nya ekonomin hade förkastats – aktualiserades samma fråga i rättegången mot The Pirate Bay. Även under 00-talet fanns det alltså entrepenörer som verkade omvälvande. Om inte annat så borde de kraftiga motreaktionerna mot The Pirate Bay vara ett tecken på detta. Men är detta verkligen en fråga om entrepenörers snabbhet? Är det inte så att exempel som The Pirate Bay sätter fingret på omöjligheten att separera det ekonomiska från det politiska, eller att separera entreprenörskap från aktivism?

I någon mån så är det just detta som det juridiska dramat kring The Pirate Bay handlar om. Här har vi några entrepenörer som satt samman en tjänst kring BitTorrentteknologi och detta är en teknologi vars blotta existens hotar att möblera om rejält i den ekonomiska infrastrukturen. Domstolsinstanserna måste därför ställa frågan: är detta en tjänst som är del av något slags uppsåtlig politisk kamp, eller är det en del av en slags ”naturlig” teknologisk innovationsprocess?

I The Pirate Bay-dispyten gränslas alltså en separation som är fundamental för den moderna ekonomin. Ekonomer hävdar ibland att den liberala kapitalismen har ambitionen att separera ekonomisk makt från politisk makt – det är det som gör den bra. Detta är, för att följa sociologen Bruno Latour, ett modernt påfund. Latour menar att det moderna är en ständig process av renhållning: Objekt skiljs från subjekt, natur skiljs från kultur, det icke-mänskliga ska skiljas från det mänskliga och så vidare. Samma separationsarbete märks i föreställningen om ekonomin som ett objekt som följer naturlagar, som förväntas vara frikopplad från den politik och kultur som uppstår mellan människor. Marknadslagarna kan ju bara anses vara ”rättvisa”, och ständiga strukturomvandlingar kan bara anses vara självklara, om det är så att företagande och teknisk innovation antas vara del av något slags natur, och denna natur ska då vara helt befriad från mänskliga maktambitioner.

Självklart har vi aldrig lyckats med den här separationen. Även här kan vi följa Latour, som menar att det moderna bygger på ett självbedrägeri: Det är bara på ett officiellt plan som vi lyckas med renhållningen. På ett inofficiellt plan har näringsliv och politik alltid blandats, men tidigare har vi sett till att sopa denna ”smuts” under mattan. The Pirate Bay-rättegången visar att vi inte längre är lika benägna att ignorera denna smutsiga blandning av entreprenörskap och aktivism.

Idag ser vi till och med att entreprenörer själva affirmerar denna sammanblandning. I skapandet av varumärken lånas ibland både retorik och taktik från det sena sextiotalets aktivister och konstnärer. Ett exempel på detta är det sommarprat från 2009, där Johan Lindeberg beskriver hur han marknadsförde sina jeans:

(Ljudillustration Lindberg)

Jag träffade Paige Powell som var en legendarisk kompis till Andy Warhol. Hon arbetade på Interview och vi blev bästa kompisar. Hon introducerade mig till alla, och  Andy Warhols Interview var det perfekta mediet för Diesels nya kampanjkoncept, som gick under temat “Successful living”. Detta var bara början på Diesels bidrag till den kreativa revolution som startade i början på nittiotalet, som en protest mot åttiotalsetablissemanget – det etablissemang som jag själv hamnat i, av misstag.

(Karl Palmås fortsätter)

För Lindeberg är alltså startandet av en kreativ revolution och protesten mot etablissemanget centrala strategier i byggandet av starka varumärken. Detta sommarprat åskådliggör alltså en tes som de franska sociologerna Luc Boltanski och Eve Chiapello lagt fram kring ”kapitalismens nya ande”. Kapitalismens inneboende instabilitet har, menar de, alltid motverkats av en viss legitimerande ”ande”. Vid kapitalismens födelse fylldes denna funktion av den protestantiska etik som Max Weber undersökte. Och under nittonhundratalet kom en slags byråkrat-rationalism att fylla samma syfte. Idag är det den artistiska kritiken av mass-samhället – som i sin tur då är lånad från sextioåttornas antikapitalism – som ironiskt nog håller samman kapitalismen. Ständiga uppror och ständiga överskridanden borgar för att vi fortsätter att konsumera – men samtidigt inte ifrågasätter den givna ordningen.

Ett självrevolutionerande system, som i sig inte går att revolutionera – är det detta som är ”den nya ekonomin”? Fullt så pessimistiska bör vi kanske inte vara. Sammanflikningen av entreprenörskap och aktivism är både lovande men också skrämmande. Å ena sidan ser vi öppningar för nya former av politik, men å andra sidan ställs tidigare principer för demokratisk rättvisa inför nya prövningar. Oavsett vilket så behöver vi diskutera dessa utmaningar. För den moderna ekonomin, med sin påstådda separation av politik och näringslivsdrivna innovationer, har aldrig varit det som den utgivit sig för att vara.

Karl Palmås

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".