Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Marianne Laanatzas text

Publicerat måndag 24 oktober 2011 kl 16.45

I söndags drabbades Turkiet av ännu en jordbävningskatastrof. Geologiskt ligger Turkiet i ett utsatt läge, mellan den euroasiatiska kontinentalplattan och de afrikansk-arabaiska. Men också kulturellt och politiskt har Turkiet länge betraktats som en gränspost: mellan Europa och Asien, mellan kristendom och islam.

Är det här en begränsning eller en styrka? Ur ett europeiskt perspektiv har Turkiet länge betraktats som en inte riktigt rentvättad kusin från landet som blivit utlovad att någon gång få komma in i värmen i EU:s bostadsträttslägenhet, men som blir avvisade för att det fortfarande går att hitta skit under naglarna – skit som redovisas varje år i en prydlig rapport från EU-kommissionen: den senaste kom för ett par veckor sedan.

Men ur ett turkiskt perspektiv är frågan hur länge EU kommer att vara så intressant. Visst, ansökningsförfarandet till EU fortsätter, och handeln med EU utgör en viktig del av ekonomin – en handel som underlättas av att varor kan köpas och säljas fritt mellan EU och Turkiet, sedan Turkiet släpptes in i EU:s tullunion för femton år sedan. Men 92 % av turkarna anser att EU bedömer Turkiet med en annan måttstock än för andra länder i Europa, hälften av turkarna är idag emot ett EU-medlemskap, och tullunionen de är med i medför också att det blir dyrare för Turkiet att handla med världen utanför EU, vilket blir alltmer intressant för ett land som är den sjätte största ekonomin i Europa – med den snabbaste tillväxten.

2002 slog Turkiet fast en ny, ”visionär” utrikes- och handelspolitik med globala mål: här utropades en ”konsekvent och systematisk helhetssyn” som skulle genomföras med ny, diplomatisk stil: vilket kortfattat kan beskrivas som att Turkiet ska ha en bra relation med alla grannländer, i det politiskt känsliga område där landet befinner sig. Marianne Laanatza är forskare och mellanösternexpert.

I närområdet har Turkiet snabbt tagit kontakt med det nya ledarskapet i Egypten, Libyen och Tunisien under vårens revolutioner. Alla har uppvaktats av den turkiske premiärministern Erdogan . Han deltog också i det senaste toppmötet i Arabförbundet. Under en följd av år har också relationerna mellan Turkiet och Saudiarabien och de övriga arabiska Gulfstaterna fördjupats.

Under de senaste tio åren har Turkiet ansträngt sig för att förbättra relationerna med Syrien och få ett fungerande samarbete kring Eufrat och vattenfrågan, men under de alltmer utbredda  protesterna  under den senaste månaden,  har Turkiet från att försöka bistå den syriska regimen -tydligt kritiserat den och även hotat att agera. Även Syriens nära samarbetspartner Iran kräver ett slut på dödandet och reformer i Syrien, vilket väckt en viss förvåning. Men ser man på det ekonomiska samarbete som utvecklats mellan Iran och Turkiet under en följd av år, då får relationen en annan tyngd. Dessutom kan nämnas att Turkiet tillsammans med Brasilien försökte bistå Iran och hindra att FNs säkerhetsråd införde ytterligare sanktioner knutna till Irans nukleära program.  Den bilaterala handeln mellan Iran och Turkiet uppgår till närmare 15 miljarder USD och ökar.

I Irak försöker Turkiet både samverka med Iran och balansera dess inflytande bl. a genom att etablera en gemensam irakisk-iransk- turkisk bank med ett kapital på 200 miljoner USD för att underlätta transaktionerna mellan länderna.  Trots att den turkiska militärmakten gjort så många räder in i norra Irak under åren lopp i jakt på PKK anhängare och i syfte att förstöra deras läger - välkomnas turkiska investerare och affärsmän särskilt i irakiska Kurdistan, men även i andra delar av Irak. Många i Irakiska Kurdistan ser just Turkiets som den enda möjliga aktören som kan balansera det omfattande iranska inflytandet i dagsläget.

Mindre känt är däremot att Turkiet också blickar österut. Med Kina fick relationerna än mer fart efter den turkiske presidentens besök i landet 2009. Den nya vänskapen uttrycktes bl. a genom att Turkiet benämnde 2011 som ”Kinas år” och Kina svarade med att 2012 skall bli ”Turkiets år” i Kina. En rad kinesiska företag och kinesiska banker är redan aktiva i Turkiet, samtidigt som alltfler turkiska företag är engagerade i Kina. Kina inbjöds till den årliga militärövningen i Turkiet som kallas ”Anatolian Eagle”, där endast NATO-länder dittills fått delta, vilket ledde till invändningar från Washington.

Med Indien tredubblades Turkiets handel mellan 2006 och 2008 och uppgick då till 3,5 miljarder USD Handeln har fortsatt att växa trots finanskrisen. I de bilaterala förhandlingarna mellan Turkiet och Indien lyfts alltfler stora infrastrukturprojekt fram, som järnvägsprojekt.

Med Ryssland öppnas nya gigantiska samarbetsmöjlighet sedan Turkiet och Ryssland undertecknat ett avtal i augusti om byggandet av gasledningsprojektet SOUTH STREAM, som direkt konkurrerar med det av EU stödda NABUCCO-gasprojektet, som ligger utanför rysk kontroll. Turkiets negativa utfall mot de nu aktuella gasprospekteringarna utanför Cypern kust, bör givetvis ses också utifrån den inverkan det kan få för lönsamheten för South Stream projektet.

Turkiets politik i österled blir än tydligare, om man ser på Shanghai Cooperation Organization (SCO). Samarbetet inom SCO omfattar bl. a säkerhetspolitik, energipolitik, infrastruktur, forskning och handel samt investeringar och harmonisering av regelverk på olika områden. Kina och Ryssland grundade dess föregångare Shanghai Five  redan 1996 tillsammans med tre Centralasiatiska länder, nämligen Kazakstan, Kirgizistan och Tadjikistan. Organisationens namn ändrades till Shanghai Cooperation Organization, när också Uzbekistan anslöt sig 2001. Sedan dess har Indien, Pakistan, och Mongoliet samt Iran fått observatörs status i SCO. De tre sistnämnda har ansökt om medlemskap, vilket nu också Indien överväger. Kina vill gärna att Turkiet också kommer med på SCO-tåget.  Nämnas kan att även USA ansökte om Observatörstatus 2005, för att få bättre inblick i SCO, men ansökan avslogs med motivering att endast asiatiska länder kan bli observatörer och medlemmar.

Från amerikansk sida ses utvecklingen inom Shanghai Cooperation Organization som en utmaning och ett hot mot de gamla västmakternas intressen i Centralasien och NATOs närvaro i regionen. Ju fler länder som kommer med, desto viktigare och starkare kan SCOs bli. Med Kina och Ryssland ihop och med ökad samverkan med stormakter som Indien och närmande till Turkiet och ASEAN uppfattas SCOs i väst som ett allt mer oroande inslag.

Att Turkiet utvidgar och fördjupar sina politiska och ekonomiska relationer österut är en trend som också omfattar andra stater i Mellanöstern, särskilt de arabiska Gulfstaterna. EUs spretiga och motstridiga utrikespolitik och osäkra ekonomiska framtid gör att det ses i allt mindre grad som ett föredöme. För länder som Turkiet med stora ungdomsgenerationer och med en beslutsamhet att skapa en bättre tillvaro för sina medborgare, genom skapande av massor av nya jobb och gigantiska utvecklingsprojekt, behövs stora utländska investeringar och breddade exportmöjligheter för att försäkra sig om en fortsatt hög tillväxt. Detta erbjuds främst från Asien och inte från EU eller USA.

Frågan man kan ställa är om Turkiet i all evighet kommer att acceptera att vara ett diskriminerat EU-kandidatland, med en ofullständig tullunion med EU, som samtidigt tvingar Turkiet att ensidigt följa EUs utrikeshandelspolitik mot tredje land med olika former av tullpreferenser – utan att kunna påverka beslutsprocesserna. - Eller kommer Turkiet att föredra andra handlingsalternativ och strategier i framtiden.

Marianne Laanatza

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".