Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Theresa Benérs text

Publicerat fredag 11 november 2011 kl 17.49

Nu vidare till ett annat känsligt ämne: 1924 utkom i Tyskland en politisk stridsskrift som då inte togs på allvar av författarens politiska motståndare, men som idag är en storsäljare på vissa håll, och förbjuden på andra. Det handlar om Adolf Hitlers: Mein Kampf. Sedan krigsslutet har den tyska delstaten Bayern innehaft rättigheterna till den här boken, men år 2015 blir Mein Kampf fri och redan nu har det blossat en jättedebatt i Frankrike om vad som kommer att hända då. Theresa Benér.

Unga par som gifte sig i Hitlertyskland fick gratis ta emot Mein Kampf i present. Nästan 700 sidor rashygien, judehat, antimarxism och nationalism skulle fostra de nya ariska familjerna. Fram till 1945 hade uppskattningsvis tolv miljoner exemplar spritts, bara i Tyskland. I dag lär det finnas 70 miljoner exemplar av Mein Kampf runtom i världen – förutom ett antal internetversioner på olika språk. I Ryssland och Östeuropa har den i vissa kretsar stor spridning, främst för sitt antisemitiska budskap, i Iran används den för att förhärliga den ariska rasen, i Indien lär man kunna köpa Mein Kampf i kiosker och på tågstationer, i Turkiet och Palestina har den på senare år blivit en bästsäljare, medan den i Japan har utkommit som manga, och lockar serieläsare som gillar tredje rikets hårdkokta bildestetik. I länder som Tyskland och Österrike är det förbjudet att publicera Mein Kampf. Och den bayerska regeringen, som förvaltar rättigheterna till texten, har i decennier haft som sin främsta mission att försöka stoppa utgivningen av texten. Ett komplicerat fall var i Sverige i början av 90-talet, där vår högsta domstol till sist avvisade den bayerska regeringens upphovsrätt och tillät svensk utgivning.

Men 2015, 70 år efter Hitlers död, släpps enligt lag rättigheterna till Mein Kampf fria. Hur ska man då göra? Att försöka censurera den i IT-åldern är knappast lönt. Det är därför som en grupp franska historiker, jurister och advokater nu föreslår att Europaparlamentet ska ta initiativ till en gemensam europeisk utgåva, försedd med vetenskapliga kommentarer. I ett upprop, nyligen publicerat av Le Monde, tar de upp det faktum att denna kampskrift fortfarande har så stor genomslagskraft i världen. De anser att en kritisk utgåva på punkt efter punkt ska kunna redogöra för var Hitlers idéer kommer ifrån och vilka brott hans manifest ledde till. De förordar också en gemensam europeisk lagstiftning, där varje publikation av texten, oavsett om det är i tryck eller elektroniskt, ska vara försedd med en varningstext, ungefär som på tobakspaket. Nyligen samlades organisationen, kallad Hate Prevention, till ett forum i Paris där akademiker från hela Europa deltog för att diskutera hur man praktiskt ska kunna gå tillväga.

Nu säger en del kanske att man missar målet, om man tror att ungdomar med extremistiska böjelser kommer att försjunka i lärda fotnoter till Mein Kampf. Skulle det ha stoppat den upphettade hjärnan hos en Anders Behring Breivik? Vissa påpekar att kampskriften är rörig och tungläst redan som det är. Dessutom tar ju många till sig valda utdrag via internet. Men just därför föreslår Hate Prevention att det ska etableras ett europeiskt observatorium, vars uppgift ska vara att pedagogiskt förebygga och bemöta hat och extremistisk våldspropaganda i det offentliga samtalet.

Det kan bli en diger uppgift, och om Europaparlamentarikerna verkligen följer denna idé har de egentligen underkänt sig själva. För ett problem med de grupper som fascineras av en skrift som Mein Kampf är ju att företrädare för de etablerade partierna sällan har lust att möta dem eller lyssna på deras idéer. Det är just på grund av denna bristande dialog som akademiker och jurister nu vill ta tag i problemet och försöka mota extremnationalistiska idéer med saklig information.

Theresa Benér

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".