Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Radioessä: Humanistisk forskning kan vara livsfarlig än i dag

Publicerat fredag 6 januari 2012 kl 10.00
1 av 2
Maja Hagerman berättar om hur humanistisk forskning användes av nationalsocialisterna för att hävda den germanska rasen överhöghet och legitimera nazismen. Men också i dag spelar humanistiskt vetande en viktig roll i snart sagt varje konflikthärd i världen. Foto: Dan Hansson/Scanpix
2 av 2
Bohuslänska hällristningar utgjorde en viktig del av det urgermanska kulturarvet, ansåg SS och skickade en stor expedition till Sverige för att gjuta av ristningarna Foto.Fredrik Sandberg/Scanpix

I veckans radioessä reflekterar Maja Hagerman över hur potentiellt livsfarlig humanistisk forskning kan vara. Hon tar som exempel hur myterna om germanerna och deras storslagna historia förvandlades till vetenskap från 1800-talets mitt.

Men också i dag spelar humanistiskt vetande en viktig roll i snart sagt varje konflikthärd i världen.

Det var från mitten av 1800-talet till tiden före andra världskriget som den humanistisk vetenskap användes för att bygga och förankra nationalsocialisternas kulturella och politiska ideologi, berättar Maja Hagerman.

Inom nazisternas kamporganisation SS försökte ett hundratal forskare ta fram vetenskapliga bevis för den nordisk-germanska rasens överhöghet och rätt till herravälde. Bland annat reste en stor expedition till Sverige för att gjuta av bohuslänska hällristningar – som de menade utgjorde en viktig del av det urgermanska kulturarvet.

Men också i dag spelar humanistiskt vetande en viktig roll i snart sagt varje konflikthärd i världen, enligt Hagerman.

- När man bygger bomber så gör man det med kunskaper i kemi, fysik och teknik. Men det är med kunskaper i humaniora som man kan förmå människor att fälla dem.

Denna essä sändes första gången 6 januari 2012.

Bok:
Red: Terje Emberland og Jorunn Sem Fure: Jakten på Germania. Fra Nordensvermeri til SS-arkeologi, Humanist förlag, 2009.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".