Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Läs Görrel Espelunds text

Publicerat fredag 4 maj 2012 kl 16.57

I torsdags var det den internationella pressfrihetsdagen, och i Sydafrika gick South African National Editor’s Forum – SANEF - ut med ett pressmeddelande där de uttryckte oro över utvecklingen i Sydafrika. Anledningen är lagförslaget Protection of State Information Bill som många organisationer länge försökt hindra. Görrel Espelund ska berätta mer.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------

Vi vet precis hur det är att leva i ett samhälle som präglas av hemlighetsmakeri – säger Murray Hunter från Right To Know-kampanjen. Och denna vetskap är en av anledningarna till att civila samhället mobiliserar och protesterar så högljutt mot den nya informationslag som ANC-regeringen föreslagit. 

Kampen har pågått i flera år.

Ett första förslag på Protection of State Information Bill – eller hemlighetslagen som aktivisterna kallar den – togs fram 2008. Sedan kom ett nytt förslag 2010. Lagen skulle ersätta en gammal lagstiftning från apartheid-tiden. Men kritiken blev massiv. I den föreslagna lagen kunde i princip vem som helst inom statsapparaten, hemligstämpla vad som helst – som Murray Hunter uttrycker sig.

Att inneha och förmedla hemligstämplat material skulle kriminaliseras – vilket hade kunnat göra undersökande journalistik till ett brott.

Att ANC lade fram ett förslag som var ett direkt slag i ansiktet på den nya demokratin och principerna för yttrande- och informationsfrihet chockade många.

Proteststormarna växte och lagen arbetades om – för att så småningom antas av parlamentets första kammare i november i fjol.

Men aktivisterna är inte nöjda utan anser att lagen kommer bli ett verktyg för politisk censur.
Och slaget är inte över. I början av året hölls öppna möten dit invånarna kunde gå för att träffa parlamentariker och ställa frågor om lagen. Under den här konsultationsprocessen lämnades drygt 250 skrivelser in med olika kommentarer om lagförslaget – alla utom en var negativa.

Jag har aldrig tidigare varit med om att medborgarna så starkt fördömer och motsätter sig en lag, säger Murray Hunter från Right to Know-kampanjen.

Men hans förklaring är enkel. När människor börjar se informations- och yttrandefrihet som något som gynnar alla. Och ett sätt att ställa makten till ansvar – då blir det också en angelägenhet för alla.

Under apartheid levde sydafrikanerna i förtryck och med censur. Demokratin har gett dem frihet – men det politiska etablissemanget blir allt mer avskärmat från människors verklighet. Detta är en annan anledning till att reaktionerna mot den nya lagen har blivit så starka.

Och civila samhället tar på sig rollen som demokratins övervakare. Det handlar inte om att ställa sig i opposition till regeringen, menar Murray Hunter, utan om att göra människor delaktiga demokratin.

Lagförslaget ligger nu hos en parlamentarisk kommitté som har fram till 17 maj att besluta om några förändringar ska göras eller inte. Sedan ställs den inför en omröstning i parlamentets andra kammare. Normalt är detta en formsak – men just i det här fallet kan det bli helt avgörande.

Om grundläggande förändringar inte görs – kan regeringen vänta att lagen dras inför konstitutionsdomstolen.

Och det här handlar inte bara om sydafrikanernas rättigheter. I regionen ses Sydafrika som en stormakt och Murray Hunter påpekar att flera länder nu följer utvecklingen. Vad Sydafrika gör kan bli tongivande för Afrika.

Och de unga demokratierna är sårbara och sköra.

Skulle informationsflödet strypas och politisk censur bli vardag – då har demokratiutvecklingen tvingats flera steg bakåt.

Görrel Espelund

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".