Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Läs Tove Lefflers text

Publicerat tisdag 21 augusti 2012 kl 17.45

Hälften av alla indier som har mobiltelefon, använder den när de är på bio. I tidskriften Times alldeles färska rapport om hur användandet av mobiltelefoner påverkar människors livsvanor runt om i världen framgår det klart att mobiltelefonerna har förändrat våra beteenden på en lång rad områden – och i gårdagens OBS reflekterade vi kring hur skrivandet och läsandet av romaner förändras, när alltfler människor läser böcker på mobiltelefoner och läsplattor.

Hur kommer det att påverka de institutioner som under hela 1900-talet förmedlat böcker till oss – boklådorna och biblioteken? Det är frågan i dag: och först ett ord från branschen. Tove Leffler är chefredaktör och vd för branschtidningen Svensk Bokhandel.

Förra året la 72 bokhandlare ner i Storbritannien. I USA är siffran ännu högre – särskilt med tanke på att bokhandelskedjan Borders gick i konkurs för ungefär ett år sedan. I både USA och Storbritannien står e-boksförsäljningen i dag för 20 procent av den totala bokförsäljningen. Pratar vi skönlitterära romaner är andelen ännu högre – närmare 30 procent. 

Hur blev det så här?

Svaret stavas naturligtvis Amazon. Som genom sin Kindle-platta och sina enormt låga priser på e-böcker – som de kan sätta eftersom de tjänar stora pengar på bland annat sin platta – skakat om hela bokmarknaden. Så till den milda grad att de sex största förlagen i USA ingick ett avtal med Apple, när de startade sin e-boksförsäljning 2010. I avtalet satte förlaget istället för Apple försäljningspriset, något som kallas agentmodellen. Samtidigt lovade de att ingen skulle få sälja böckerna billigare än Apple. På et bräde var även Amazon alltså tvungen att höja sina priser och i praktiken övergav man fria bokpriser för fasta – något som är vanligt i stora delar av världen – dock inte i Sverige, men som kan tyckas rimma illa med det marknadsvänliga USA.

Plötsligt kunde bokhandeln åter konkurrera med Amazon på e-boksmarkanden och den enorma framgång kedjan Barnes & Noble såg förra året var ett resultat av detta. Även små oberoende boklådor började sälja e-böcker – och kunde göra det.

I vintras stämde det amerikanska justitiedepartementet Apple och de sex stora förlagen. Departementet anse nämligen att agerandet tyder på en konspiration och strider mot konkurrenslagstiftningen. Flera av förlagen har nu gått med på förlikning och övergett agentmodellen. I praktiken betyder detta att Amazon åter kan börja dumpa sina priser och hotet mot den fysiska bokhandeln är åter stort och påtagligt.

I Sverige har vi inte Amazon och e-boksläsandet är fortfarande försvinnande litet. Det säljs mellan sex och åtta tusen e-böcker i månaden – pappersböcker köper 40 miljoner om året.

Ändå tappar den svenska bokhandeln ständigt och bokförsäljningen har gått ner ända sedan 2007. Tre fjärdedelar av Sveriges bokhandlar minskade sin omsättning förra året. Och även om man också kan se att många blivit bättre på att ta betalt handlar det ofta om att minska sina ytor – och börja sälja andra saker: som leksaker eller presentartiklar.

Vad de svenska boklådorna ska göra när e-boken kommer på riktigt är inte lätt att svara på.

Jag säger inte att den utveckling vi ser i Storbritannien och USA nödvändigtvis kommer att upprepa sig exakt i Sverige. Men mycket talar för att den kommer att likna deras – mycket.

Så, ser vi en framtid där alla bokhandlare kommer behöva stänga igen, mindre förlag kommer att slås ut av de stora som kan satsa hundra procent digital och vi bara kommer att läsa e-böcker inom tre år?

Jag tror inte att det är så svart.

Hopslagningen av våra största bokhandelskedjor, Bokia och Akademibokhandeln, behöver inte leda till en utarmning. I stället kan det få de oberoende att agera – börja samarbeta, organisera spännande evenemang som oberoende boklådeveckan – där förlag kan trycka upp specialutgåvor. Vi kanske får en world book night då det delas ut gratis böcker och allt fokus riktas mot boklådorna.

Det är inte heller säkert att det är de stora förlagen som blir de snabbaste att anpassa sig till en ny och bitvis okänd marknad och framtid. Små förlag kan vara betydligt mer snabbfotade. Inte bara när det kommer till e-böcker, utan även när det gäller att producera böcker som är så oemotståndliga att vi bara måste ha dem som fysiska godbitar – inte som filer i vår platta eller telefon.

För det är inte säkert att vi alltid söker det billiga.

I stället kommer kanske den framtida bokmarknaden att erbjuda såväl lyxiga specialutgåvor, som e-böcker och internetbokhandlar för billiga böcker jag vet att jag vill ha likväl som oberoende bokhandlar som hjälper inspirerar och entusiasmerar mig.

Men framtiden ställer krav på både förläggare och bokhandlare. I slutändan är det konsumenten – och kanske också författaren som kan ge ut sig själv som får mer makt och då gäller det att bevisa sitt existensberättigande. 

Tove Leffler

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".