Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Läs intervjun med Sindre Bangstad

Publicerat onsdag 12 juni 2013 kl 23.34

Med eller utan svensk exceptionalism så har Edward Said internationellt sett haft ett mycket stort inflytande och en närmast oberörbar position i postkoloniala kretsar – ett forskningsfält som hade vuxit sig starkt vid Saids död 2003. Under Saids levnad kom kritiken mot honom framförallt från politiska meningsmotståndare, längre högerut på skalan, men efter Saids bortgång började det komma också akademiska verk som kritiskt granskade hans teorier: verk som inte kommenterats speciellt mycket varken i Sverige eller Norge – vilket den norske antropologen Sindre Bangstad skrev en artikel om i norska Morgenbladet för ett par år sedan. Den kritik han ser som den viktigaste är den som Daniel Martin Varisco publicerade 2009 – en bok med en fyndig titel som gör sig bättre i skrift – Reading Orientalism: Said and the Unsaid.

SINDRE 1:
Det är en massiv bok som tar för sig hela mottagningen av Saids Orientalism från 1979 och ända fram i vår tid. Och en del av det Varisco påpekar är att Said i Orientalism postulerar en intim förbindelse mellan europeisk kolonialism och akademiska/litterära texter om Orienten. Ett problem om man går grundligt tillväga, så var det inte alla europeiska stater där man hade den orientaliska forskningstraditionen – förbindelsen mellan orientalismen och kolonialismen är mer oklar.

FREDRIK PÅLSSON
Vi har ju kallat den här miniserien som vi sänder just nu i Obs för ”den kolonialistiska blicken” – en formulering som förstås är hämtad från Saids sätt att beskriva blicken på orienten. Men Sindre Bangstad menar att vi ska vara försiktiga med att ta kopplingen för given mellan orientalistisk forskning och kolonialistiska erövringar. I vissa länder, som Tyskland, var orientalismen utbredd på 1800-talet fast man inte bedrev några kolonialistiska projekt – medan andra länder, som Portugal, erövrade kolonier utan att bedriva orientalistisk forskning                 .

En annan kritik mot Said är att hans strävan efter att bekämpa den kolonialistiska blicken, slår tillbaka på sig själv. När han ger exempel efter exempel på hur orientalister och konstnärer formulerade bilden av arabvärlden som någonting som är fundamentalt annorlunda mot väst, etablerar han ett sätt att tänka i motsatser, säger Sindre Bangstad, som lätt leder till en statisk syn att betrakta världen. Och det är något efterföljande forskare behöver frigöra sig från.

SINDRE 2
men detta med det binära tänkandet, med västen och orienten, det ger en väldigt statisk bild av världen. Inom forskningen om minoritetsbefolkningar inom Europa har man ett exempel på en befolkning som lever i spänningen mellan olika ideologier och förståelser och där man inte nödvändigtvis kommer så långt med att upprätthålla de binära kategorierna då.

FREDRIK PÅLSSON
Minoritetsgrupper i Europa lever till exempel i spänningsfältet mellan olika värderingar och förståelser, och ska vi förstå det kommer vi inte långt om vi upprätthåller binära kategorier, som den mellan väst och arabvärlden, menar antropologen Sindre Bangstad. Men betyder då att Edward Said, som var en sådan guru på 80- och 90-talen, inte är så viktig idag? Nej, inte riktigt.

SINDRE 3
Jag menar absolut att Edward Said är en tänkare som det är viktigt att förhålla sig till och läsa aktivt. Jag tror på ett sätt att ett av de centrala bidragen och som för mig är det viktigaste i arvet efter Said, är påpekandet som man dels finner i Orientalism men också i en bok som heter Covering Islam, det är förhållandet mellan kunskap och makt i framställandet av muslimer och den muslimska världen. 18.53 Då tänker jag mig att – det som är något av det centrala här, är att Said såg en [… ]i sättet att prata om och skriva om muslimer fanns det en diskrimerande praxis som man i vår tid måste vara särskilt på vakt mot. Och det är något av det jag finner mest nyttigt att använda mig av i Saids arbete.

FREDRIK PÅLSSON
Det var antropologen Sindre Bangstad, som forskar vid Oslo Universitet kring hur norska muslimer förhåller sig till det sekulära Norge, som poängterade att Said är en viktig tänkare att förhålla sig till – men att han behöver läsas aktivt, och inte slentrianmässigt. Och det Sindre Bangstad själv har haft mest nytta av hos Said är hur han lyfter fram den diskriminerande tradition som finns i sättet att prata om och skriva om muslimer – en tradition som han menar att vi i vår tid måste vara på särskild vakt mot.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".