Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Historiska möten som förändrade världen - oftast inte en slump

Publicerat måndag 3 november 2014 kl 13.40
"Kanske är slumpen idag mer hotad än någonsin"
(7:41 min)
1 av 3
Det här är ett av de 101 historiska mötena i Rydéns bok: Menachem Begin och Anwar Sadat stifter fred mellan Israel och Egypten.
2 av 3
Ett klassiskt möte: Sovjets ledare och USAs president sammanträffar i Geneve.
3 av 3
Ronald Reagan och Michail Gorbatjov - deras möte förändrade världen. Det är dock inte med i Rydéns bok.

 Historikern och journalisten Daniel Rydéns underhållande och flyhänt skrivna bok "101 historiska möten"  innehåller 101 korta texter om hur två människors sammanträffande påverkade samtiden och historien.

 Den tyske fysikern och nobelpristagaren William Heisenberg är ett exempel som Rydén skriver om. Han kunde ha blivit dödad av nazisterna, efter att han år 1937 hade kritiserat nazistpartiet för att tvåtusen av hans judiska kollegor hade tvingats lämna landet. Istället kom Heisenberg att spela en ledande roll i det tyska atombombsprogrammet.

 Fredrik Pålsson har läst boken. Hans reflektioner i ämnet börjar dock med ett historiskt möte som Daniel Rydén inte har med.

 En dag i maj 1928 lät förläggaren och PR-mannen George Palmer Putnam, kalla Amelia Earhart till sitt kontor för en intervju. Hon var 31 år, ogift, anställd som outbildad socialarbetare, och hon hade tagit lektioner i både fäktning och flygning. Putnam sökte en kvinnlig aviatris som dels skulle kunna göra om Charles Lindbergs bedrift att flyga ensam över Atlanten, och dels var både mer lättregisserad och begåvad på att väcka allmänhetens kärlek och intresse, än Lindberg hade varit.

 Berättelsen om Amelia Earhart inleder sociologen Johan Asplunds bok ”Storstäderna och det forteanska livet”. Där får hon stå som ett typexempel på en speciell form av människa som bara kan finnas i ett urbant samhälle: en människa som inte följer någon förutbestämd plan eller lever sitt liv i någon speciell riktning, och just därför kan råka stöta på ett Tillfälle som förändrar allt. Amelia Earhart var riktigt dålig på att flyga. Ändå ledde mötet med Putnam till att just hon råkade bli en av världens mest berömda piloter.

 Mötet mellan Amelia Earhart och George Putnam är inte med i historikern och journalisten Daniel Rydéns underhållande och flyhänt skrivna bok med 101 korta texter om möten ur historien. Kanske är det också en tillfällighet, eller en slump, som det så vackert heter.

 Men här finns motsvarande historier: som hur den holländske officerhustrun Margarethe Zelle återvände från livet i kolonierna, och blev Mata Hari efter att hon stött på den franske museichefen Emile Guimet som behövde förbättra besökssiffrorna till sitt orientaliska museum, och insåg att fru Zelles intresse för javanesisk dans var precis vad han behövde.

 Mötena i Daniel Rydéns bok sträcker sig över stora delar av västerlandets historia, från Cleopatras möte med Ceasar för mer än två tusen år sedan, till Julian Assange sammanträffande med Daniel Domscheit-Berg, på en mässa i Berlin år 2007.

 Och när jag läser visar det sig att slumpen inte är en sådan viktig komponent för att de här historierna ska komma till, som man skulle kunna tro. Delvis beror det förstås på att många historier utspelar sig i förmodern tid, när slumpen hade mycket mindre rum att röra sig i. Det var till exempel meningen att den österrikiske kejsaren Frans Josef skulle gifta sig med kejsarinneämnet Helene från Bayern, men eftersom hennes otvungna lillasyster Elisabet råkade vara med på tebjudningen där de unga tu sammanfördes för första gången, så valde Frans Josef henne istället.

 Men också i det moderna samhället, när världen växer och människan på ett helt annat sätt skulle kunna förändra sig själv och påverkas av omgivningen, är det något som tycks hålla Tillfället tillbaka. Människor rör sig ofta på krattade gångar, i egna kretsar.

 Den tyske fysikern och nobelpristagaren William Heisenberg är ett exempel som Rydén skriver om. Han kunde ha blivit dödad av nazisterna, efter att han år 1937 hade kritiserat nazistpartiet för att tvåtusen av hans judiska kollegor hade tvingats lämna landet. Istället kom Heisenberg att spela en ledande roll i det tyska atombombsprogrammet. Varför? Kanske för att Heisenbergs mamma sökte upp mamman till SS-ledaren Heinrich Himmler för att be om hjälp. Familjerna hade nämligen känt varandra i många år.

 Urbaniteten är kanske inte så urban som man kan tro. Slumpmässiga möten, där två människor råkar träffas och upptäcker att de kan uppfylla varandras behov, är enligt Johan Asplund bara en variant av de möten som kan uppstå i ett modernt samhälle.

 Huvudtesen i hans bok ”Storstaden och det forteanska livet”, liksom i syskonboken ”Essä om Gemeinschaft och Gesellschaft”, är att det moderna samhällslivet utspelar sig i spänningen mellan två olika typsamhällen: mellan ett samhälle där ingen är bunden till något och alla relationer är konstruerade och avtalade – och ett annat samhälle som kan förstås som en organiskt framvuxen gemenskap där alla har givna platser och är för evigt bundna till varandra. Hade inte fruarna Heisenberg och Himmler uppfattat sig själva som hemmahörande i en sådan gemenskap, då hade William Heisenbergs öde kanske sett annorlunda ut.

 När Asplund skrev de här böckerna för snart tjugofem år sedan, var han orolig för att idén om Gemeinschaft – om ett samhälle som en oförställd gemenskap – var på väg att glömmas bort. I det hade han utan tvekan fel. Idag plågas hela Europa av känslostyrda, politiska partier som odlar ett vi och dom-tänkande som är typiskt för den här typen av gemenskap där alla som hör till betraktas som vänner, medan alla som står utanför betraktas som fiender. Johan Asplund kunde förstås inte heller förutse hur Internet skulle leda till ett nätverkssamhälle där vi använder tekniken för att bygga sociala relationer med våra likar.

 Kanske är slumpen idag mer hotad än någonsin. För det är inte bara det att tekniken hjälper oss att bygga gemenskaper där främmande element stängs ute, den hjälper oss också att bygga ett mer rationellt samhälle som kännetecknas av större och större effektivitet. Ett samhälle där matchmaking är honnörsordet: oavsett om det handlar om att hitta en taxi eller en älskare.

 Kanske är det typiskt att det samarbete som uppstod mellan Daniel Domscheit-Berg och Julian Assange och som Daniel Rydén berättar om sist i sin bok, inte ens varade i tre år. De behövde båda varandra för att genomföra projektet WikiLeaks, men ingen av dem förändrades i grunden av samarbetet med den andra, och splittringen var snart ett faktum. Kanske kan man fråga sig om det ens går att kalla det en tillfällighet, att de träffades den där decemberdagen 2007.

Böcker:
Daniel Rydén: 101 historiska möten (2014)

Johan Asplund: Essä om Gemeinschaft och Gesellschaft (1991)
Johan Asplund: Storstäderna och det forteanska livet (1992)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".