Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Naomi Klein slungar de tuffaste frågorna mot dagens klimatåtgärder

Publicerat måndag 19 januari 2015 kl 13.40
"Ett fritt samhälle berikas av sina argaste kritiker"
(5:48 min)
Klimatkritik.
1 av 2
Naomi Klein, världskänd bl a för boken No Logo skriver om klimatet den här gången.
Neo.
2 av 2
Mattias Svensson, redaktör på liberala magasinet Neo, har läste Naomi Kleins "This changes everything".

"'This changes Everything' är en lustig boktitel av en författare som inte ändrat åsikt alls."

Det säger Mattias Svensson, redaktör på Neo och författare till boken Miljöpolitik för moderater (Fores, 2015), efter att ha läst och funderat över vänsterikonen Kleins senaste bok.

"This changes Everything" är i långa stycken en god reportagebok om de dåliga sidorna med dagens utveckling, tycker Svensson. Sedan 1990 har utsläppen av växthusgaser ökat med 61 procent. Detta trots att vi vet att utsläppen behöver minska dramatiskt. Om den globala uppvärmningen fortgår kan det medföra katastrofer som smältande poler, massdöd i oceanerna och intensivare väderkatastrofer.

Men Svenssons slutsatser är inte de samma som Kleins.

 Varför frågar vi inte på macken varifrån bensinen kommer och hur den producerats? Numera ställer vi ju självklart sådana frågor om både kläder och mat. Frågan borde vara än mer självklar om bensinen vi fyller våra bilar med. Oljan kommer inte sällan från områden som Nigers floddelta, där mänskliga rättigheter förtrampats, lokalbefolkningar fördrivits och stora naturvärden förstörs av läckage i luft och vatten. Eller från Kanadas oljesand, en utvinning som är mångfalt smutsigare än vanlig oljeutvinning.

 Men vem frågade om kläderna innan Naomi Klein fäste vår blick på exploateringen i produktionen med sin bästsäljare No logo?

 Kan Naomi Kleins nya bok This changes everything få oss att ställa samma obekväma frågor om fossilindustrin är det goda nyheter för klimatet. Och för kapitalismen.

 Jo, visst. Naomi Kleins egen slutsats är att kapitalismen måste avskaffas, att vänstern/folket ska organisera sig i kamp för detta syfte och att klimathotet är precis den kris som behövs för att detta äntligen ska hända. Bokstavligen allt är underordnat denna logik. Således blir det en klimatvänlig handling att kämpa för ett kommunalt bibliotek, då detta anses strida mot kapitalismen, men inte att gå med i en miljöorganisation, då många sådana samarbetar med företag. This changes everything är en lustig boktitel av en författare som inte ändrat åsikt alls.

 Men om man står ut med den tomma nävviftarprosan om "systemet", styrt av "eliten" som tydligen ska vara begiven på "marknadsfundamentalism" - trots att 2000-talet präglats av statlig expansion av övervakning och statsutgifter, nya krig och avstannad handelsliberalisering - så har Naomi Klein en hel del viktigt att säga om vad vi är på väg att göra mot vår natur och vår livsmiljö.

 This changes everything är i långa stycken en god reportagebok om de dåliga sidorna med dagens utveckling. Sedan 1990 har utsläppen av växthusgaser ökat med 61 procent. Detta trots att vi vet att utsläppen behöver minska dramatiskt. Om den globala uppvärmningen fortgår kan det medföra katastrofer som smältande poler, massdöd i oceanerna och intensivare väderkatastrofer.

 Visst glömmer Klein att nämna att utsläppsökningarna till stor del beror på att miljarder människor lyfts ur fattigdom, inte minst i Kina och Indien. Men problemen utsläppen ställer oss inför försvinner inte. De förändrar spelreglerna för vår och för kommande generationer.

 Med uppdaterad research och vass penna punkterar Naomi Klein många fromma förhoppningar om hur problemen kan lösas.

 Många har lyft skiffergasen som en renare sorts fossilbränsle. Klein pekar på att brytningen läcker metangas, som snabbt accelererar uppvärmningen.

 Andra tänker sig geoingenjörskonst, att vi sänker jordens temperatur genom att exempelvis imitera vulkanutbrott. Klein pekar på att det ger oss två snabba och inte helt överlappande globala förändringar för natur och människor att anpassa sig till.

 I USA har många miljöorganisationer inlett lukrativa samarbeten med storföretag. Klein lyfter fram hur en av organisationerna gått så långt som att tillåta oljeexploatering på mark de anförtrotts att förvalta för att skydda utrotningshotade djur.

Den som redan håller med Naomi Klein om hennes politiska slutsatser har egentligen minst anledning att läsa boken. Som alla konsumenttillvända produkter är den glättigt målgruppsanpassad.

 Boken sista del är en romantisk skildring av folklig organisering och kamp. Även här finns intressanta perspektiv och förslag, inte minst att få institutioner som universitet, städer och kyrkor att sluta investera i fossila bränslen.

 Men urvalet är selektivt, och Klein sveper förbi det mesta som skulle äventyra hennes retorik. Som att rika länder ofta är de mest miljövänliga. Ingen av världens 25 mest förorenade städer ligger i Västeuropa eller USA. I Storbritannien sjuder Themsen av sitt mest rika djurliv på 150 år, en flod som förklarades biologiskt död 1957. Utsläpp av svavel, kvicksilver och bly är i Europa bråkdelar av vad de var på 1970-talet, trots att vi blivit rikare.

 Även när det gäller åtgärder för att att minska utsläpp av växthusgaser går världens rikaste länder och regioner i bräschen.

 Och entusiasmen för en omställning till ett samhälle utan kapitalism och materiell tillväxt verkar saknas, också hos vänstern. Klein undrar retoriskt varför, men utan att närma sig den sannolikt enkla förklaringen: Få som lever med modern västerländsk standard är egentligen villiga att dramatiskt minska den.

 Det är nog lika bra. Ett fritt samhälle berikas av sina argaste kritiker, och Naomi Klein sköter den rollen med den äran. Hon må vara selektiv i sin världsbild och klyschig i sina politiska poser, men hon slungar hänsynslöst de tuffaste frågorna och tyngsta invändningarna mot dagens otillräckliga klimatåtgärder.

 This changes everything är en maning till radikal förbättring, även om den sannolikt inte kommer till stånd på det sätt författaren önskar. Frågan är vilket bensinbolag som blir först att marknadsföra sig som garanterat fritt från oljesandens fulbensin.

Naomi Klein

This changes everything - Capitalism vs the climate

Allen Lane, 2014

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".