Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Drömmen om kärlek med plats för två jämställda människor

Publicerat torsdag 12 februari 2015 kl 13.35
"Vi stod inte alla på samma barrikader"
(6:54 min)
1 av 2
Ulla Gudmundson har läst Ebba Witt-Brattströms "Stå i bredd".
Ebba Witt-Brattström tecknar det litterära 70-talets historia. Foto: TT
2 av 2
Ebba Witt-Brattström tecknar det litterära 70-talets historia. Foto: TT

Med boken "Stå i bredd" tecknar Ebba Witt-Brattström det litterära 70-talets historia och lyfter fram kvinnliga författarskap som blivit orättvis behandlade av historien. Ulla Gudmundson drar sig till minnes sitt eget 70-tal, och påminns om att inte alla stod på samma barrikader, inte heller litterärt.

"Flera kvinnliga 70-talsförfattare som Witt-Brattström lyfter fram, som Kerstin Thorvall, Inger Alfvén och Agneta Klingspor, intresserade mig faktiskt aldrig.  I min bokhylla står istället ett sönderläst exemplar av en helt annan bok från samma tid - Gun-Britt Sundströms ikonförklarade Maken från 1976."

 Till husmorsbestyren runt jul hör att koka knäck. Det är en av ganska få hushållsgrenar där jag hävdar mig med framgång. För det kan jag tacka min mor. Det handlar inte om ingredienser. Hennes var desamma som i alla recept. Matskeden kakao, som togs och fortfarande tas ur en bucklig grön plåtburk med rävjägare på, gjorde nog ingen skillnad. Knappast heller att knäcken kokades, och fortfarande kokas, i mormors ärvda gjutjärnspanna.

   Nej, hemligheten är rörandet. Jag rör exakt som mor. Inte för ofta, och alltid i halvcirklar. Att se halvmånar formas i den bubblande massan är en magisk känsla. Men den har vetenskaplig grund. Knäck sockrar sig om den rörs fel och vid fel temperatur. Detsamma gäller messmör, något som fäbodarnas kvinnor vetat i hundratals år.

   När jag var tio, förklarade mor på sitt nyktra folkskollärarinnesätt de tekniska detaljerna kring menstruation, sex och barnafödande. Men jag minns aldrig att hon förklarade hur man kokar knäck. Det var tyst kvinnokunskap, förmedlad i sällsynta ögonblick av mor-dottergemenskap, learning by doing.

   För Ebba Witt-Brattström är "slaget om moderligheten" en röd tråd i 1970-talet, det årtionde då jag blev vuxen. Hon visar i boken Stå i bredd - om 70-talets kvinnor, män och litteratur hur en alltmer problematiserad moderlighet speglas i kvinnors författarskap, från städerskan Maja Ekelöfs och valsverksarbeterskan Marit Paulsens tunga, men i grunden okomplicerade "samhällsmoderlighet" till Kerstin Thorvalls rasande dotteruppror i Det mest förbjudna.

   70-talet var decenniet då den politiska radikalismen bröts genom en feministisk lins. Stå i bredd är framför allt historien om kamp för kärlek och tvåsamhet på nya villkor, med plats för två hela människors frihet och autonomi.  Kampen fördes av kvinnor delvis mot, delvis med stöd av män, författare som Sven Lindqvist, Göran Tunström och Henrik Tikkanen, män som gjorde sitt bästa för att svara på en formidabel utmaning. "Stå i bredd - lätt att bejaka om man är den som står bakom", skrev Tikkanen. "Men att träda tillbaka, om man är den som står steget framför?".

   Drömmen om kärlek med plats för två människor hade vi nog alla tjejer som var unga och radikal de där åren på 70-talet.  Våra egna självuppoffrande mammor dög inte som modeller. De blev hot. De underminerade oss. Min egen mor och jag sårade varann svårt de där åren.

   Men när jag läser Witt-Brattström, påminns jag om att vi inte alla stod på samma barrikader, inte heller litterärt. Flera kvinnliga 70-talsförfattare som Witt-Brattström lyfter fram, som Kerstin Thorvall, Inger Alfvén och Agneta Klingspor, intresserade mig faktiskt aldrig.  I min bokhylla står istället ett sönderläst exemplar av en helt annan bok från samma tid - Gun-Britt Sundströms ikonförklarade Maken från 1976.  Witt-Brattström har rätt när hon skriver att Sundströms antihjältinna Martina snarare är existentialist än feminist. Kierkegaard är hennes husgud. Hon kunde som jag gjorde ha legat raklång på golvet i rivningslägenheten och sjungit, med Melanie: "And when it comes right down to it/We're really all alone/Unless we want someone to own/And run the life we live - oh my".

   För en del av oss stod kampen att vara människa-i-världen, inte människa-i-relation, i centrum de där åren.  Och det är behovet av autenticitet som får Martina att skygga för äktenskapet med den präktige Gustav. För han kan inte sluta pilla, vilja ändra på henne. Han är en kontrollfreak som kräver redovisning av varje egen minut. Han fnyser åt hennes variant av tvåsamhet, med luft emellan. Inte konstigt att Martina dras till den känslomässigt otillgänglige Aron. Han lämnar henne psykologiskt ifred. Hon är olycklig, men hon är levande. I god tro, skulle Sartre ha sagt.

   Martina är skör. Jag tror vi var det allihop, vi som valde bort trygga tvåsamheter för Hugo Raskprototyper på 70-talet. För oss var det  övermäktigt att göra det som Virginia Woolf rekommenderar: mörda "ängeln i huset", den självuppoffrande hustrun och modern. Ängeln skulle ta livet av oss. Så vi bluffade, även för oss själva. Vi valde riskfria män som aldrig skulle syna korten.  Mellan mötena fick vi tid att ägna åt äventyret, världen.

   Det hade min nyfikna, feministiska mor som lärde mig dansa tango också velat ha.  Det hade jag unnat henne. Att ängelns järnhårda kontroll släppte på ålderdomen och vi nådde varann är jag tacksam för.  Och den förträngda längtan som vällde fram då dyker upp varje jul i vår postuma knäckkokningsgemenskap.

Ulla Gudmundson, skribent och diplomat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".