Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Svindlande ögonblick: När konsten står vidöppen för betraktaren

Publicerat torsdag 19 februari 2015 kl 13.35
"Det handlar om det där magiska som uppstår"
(5:53 min)
Annina Rabe. Foto: Privat
1 av 2
Annina Rabe. Foto: Privat
Litteraturprofessorn Birgitta Holm
2 av 2
Birgitta Holm skriver om ögonblicken då friheten är nära.

Litteraturprofessorn Birgitta Holm letar i sin nya bok efter ögonblick då språnget till friheten blir möjligt i konsten, musiken, filmen och litteraturen. Annina Rabe läser en spretig essäsamling som på grund av sin lustfyllda ton är svår att värja sig mot.

"Birgitta Holm är en akademiker med en lång yrkeskarriär bakom sig, hon har ingenting hon måste bevisa. Hon kan kosta på sig att skriva på ren och skär lust, låta tankarna löpa otyglade och analyserna vandra fritt. De egna personliga minnena vävs in i analyserna, ofta liksom insmygda inom parentes. Jag tycker om greppet att berätta om det egna livet genom litteratur- och filmanalyser, men jag skulle gärna sett att Birgitta Holm lät minnena ta mer plats än vad som nu sker."

 "Språnget ut i friheten - om ögonblicket när konsten blir revolutionär". Det är ett svårdefinierat moment hon är ute efter i sin nya essäsamling, litteraturprofessorn Birgitta Holm. Ändå känner vi det så väl, vi som då och då brukar umgås med konstnärliga uttryck. Det handlar om det där magiska som uppstår när man gör något mer med konsten än bara konsumerar den. Det är en händelse som kan inträffa oavsett om man läser en bok, betraktar ett bildkonstverk, ser en teaterpjäs, en film eller lyssnar på ett musikstycke. Det svindlande ögonblick när verket öppnar sig och man förstår - om än inte allt, så i alla fall något avgörande. När det står vidöppet inför betraktaren, drar med sig denna i ett tillstånd av ovisshet, nya tolkningsmöjligheter - ja, det som Holm i detta fall definierar som frihet. Det hon söker är just denna övergång, själva språnget.

 I min beskrivning av den här upplevelsen får jag det att låta som om det är något som ligger i första hand hos läsaren eller betraktaren - men det Holm lägger vikt vid är att spåra dessa ögonblick i en rad kända verk. Främst litteratur men Holm söker också frihetssprånget i filmer och musik. Hennes bok är samtidigt ett slags personlig minnesbok. Konstupplevelserna för henne genom olika epoker i livet, som när hon återvänder till sjuttiotalet genom omläsning av Staffan Seebergs "Vägen genom Vasaparken", på sin tid en viktig generationsroman. Vid omläsningen förnimmer Birgitta Holm först samma "jublande känsla av frihet" som hon kände då, känslan av att allt var ett, läsaren inbegripen. Hon skriver längtansfullt om - och nu citerar jag - "Platsen där vardagen verkar kunna bli något annat än ett "livspussel", där parterna i ett heterosexuellt kärleksförhållande verkar kunna röra sig jämspelt tillsammans (nåja), och där knull och intellektuella samtal verkar höra självklart ihop" - slut citat. Men just när man tror att det är ett slags utopi som kommer att målas upp förvandlas essän till en ganska underhållande vidräkning med sjuttiotalets långt ifrån alltid så jämlika machokultur. Men det finns också en underliggande samtidskritik i Birgitta Holms jakt på de där konstnärliga sprången. Enligt henne har de aldrig varit så oumbärliga som nu, i en tid som hon anser präglas av det marknadstänkande och det individuellas seger över kollektivet.

 Holm är inte alltid så tydlig i sina exempel, och ibland är det inte alldeles lätt att följa hennes resonemang. Det finns en spretighet i den här essäsamlingen som faktiskt är både dess förtjänst och dess nackdel. Som när Birgitta Holm läser Karin Boyes roman Kris från 1934 och beskriver det avgörande ögonblicket då den psykiskt instabila Malin fastnar med blicken på skolkamraten Sivs fulländade nacke. Då faller allting på plats, inte bara för Malin som når en avgörande insikt, utan också för oss som läser Holms analys. Andra tillfällen framstår hon som grumligare; till exempel har jag lite svårt att hänga med i resonemangen kring de två Beatles-låtarna Penny Lane och Strawberry Fields.

 Men även när den är som rörigast finns det en lustfylld känsla i den här essäsamlingen som är svår att värja sig mot. Birgitta Holm är en akademiker med en lång yrkeskarriär bakom sig, hon har ingenting hon måste bevisa. Hon kan kosta på sig att skriva på ren och skär lust, låta tankarna löpa otyglade och analyserna vandra fritt. De egna personliga minnena vävs in i analyserna, ofta liksom insmygda inom parentes. Jag tycker om greppet att berätta om det egna livet genom litteratur- och filmanalyser, men jag skulle gärna sett att Birgitta Holm lät minnena ta mer plats än vad som nu sker. Effekten blir talande; livet är något som pågår i marginalerna, utanför konsten.

 Mest gripande blir detta grepp i det långa partiet som behandlar filmen Dirty Dancing. Birgitta Holm är, utöver litteraturvetare, också en känd tangofantast som bland annat skrivit en hyllningsbok till pardansen. Nu skriver hon om filmen, och i förlängningen om dansens betydelse, vid en mycket speciell tidpunkt i livet. Hennes man är dödssjuk och de upplever sin sista sommar tillsammans. Sällan har väl denna i populärkulturella sammanhang så söndertuggade rulle skänkts större och viktigare existentiell innebörd. Dans och moral, fastslår Holm, rör sig i grunden om samma sak. Den så ofta citerade repliken ur filmen: ”Nobody puts Baby in a corner” handlar i grunden om att stå upp för andra människor, att inte pressa in någons rättskänsla i ett hörn. Att vara en meddansare handlar i grunden om att vara en medmänniska. Det finns något väldigt vackert i hur Birgitta Holm sitter och skriver om denna dansens livsenergi samtidigt som hennes makes liv sakta tar slut. Det sammanfattar på ett självklart sätt hennes bok: så kan konsten och dess frihetssprång vara en oupplöslig del av livet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".