Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Förmiddag i P4 Örebro är vårt förmiddagsprogram som du kan lyssna till varje vardag.

Följ Gunnars dagbok från Haiti

Publicerat onsdag 10 februari 2010 kl 11.32
1 av 2
Gunnar Hagström från Örebro. Foto: Privat.
2 av 2
Hygiensjuksköterskan Gunnar Hagström från Örebro är i Port au Prince i Haiti för att jobba med Läkare utan gränser. Foto: Privat.

Följ Gunnars dagbok från Haiti

Den 30 januari åkte hygiensjuksköterska Gunnar Hagström från Universitetssjukhuset i Örebro till Port au Prince i Haiti för att jobba med Läkare utan gränser.

Där arbetar han nu på ett sjukhus med ansvar för operationsplaneringen.

Omständigheterna är svåra och nöden stor, men så ofta han hinner och kan, rapporterar han om läget i den jordbävningsdrabbade staden på sr.se/orebro.

Så här berättade Gunnar inför resan i Boulevard:

Här skriver Gunnar Hagström själv om sin vardag i Haiti.

Örebro 16 Mars

Kom hem till Örebro i söndags kväll. Skönt att träffa familj och vänner igen.

Vad händer nu på sjukhuset i Sarthe? Där finns nu cirka 200 patienter som får eftervård efter operationer som utförts på olika sjukhus i staden. Vi räknar med att fylla 100 bäddar till. Syftet är att frigöra sängplatser på stadens övriga sjukhus så att arbetet kan återgå till det normala som innan jordbävningen. Hos oss får patienterna sjukgymnastik, de amputerade lär sig bandagera för att i slutet av denna månad kunna påbörja protesträning. Psykologerna har samtal med både personal och patienter enskilt och i grupp. På operationsavdelningen utförs cirka tio operationer per dag. Jag lämnade över staffettpinnen till en tysk operationssjuksköterskekollega som nu leder arbetet på operationsavdelningen.

Tack ni alla som stöttat mig under mitt uppdrag i Port au Prince. Alla vänliga ord jag fått via e-mail och skype. Arbetskamrater på USÖ som ställt upp under min frånvaro.

Gunnar

Port au Prince den 12 mars

Idag är det två månader sedan jordbävningen, denna fruktansvärda händelse som drabbat detta folk.

Snackade nyss med en av sekreterarna på kontoret. Deras hus har stora sprickor så de bor utanför i tält. Vi har tältutdelning i de värst drabbade områdena. Man sätter upp tälten tillsammans med de bostadslösa. Man delar också ut hygien och kökspaket familjevis.

Hemresedag för mig och många att ge avskedshälsning till. Ska bli spännande att träffa vänner igen hemma i Sverige.

Gunnar

Port au Prince den 10 mars på kvällen

Det är bara otroligt mycket avgaser i denna stad. Undrar hur man kan komma tillrätta med trafikkaoset som råder. Alltid trafikkköer vid vilken tidpunkt man än ger sig av. Köer tillhör vardagen. Utanför ambassader, banker och rödakorsets matudelning står man redan före klockan sju.

Vi tjuvstartade med avskedsparty på jobbet eftersom ett nytt gäng går på sitt skift i morgon. Man hade överaskat mej med att fixa en tårta med text bye bye Gunnar. Det var mycket uppskattat. Vår tolk var borta extra länge vid lunchen.

Hur man än förbereder så är det mycket som ska ordnas på slutet. Fortfarande saknar vi operationsbord som inte anlänt ännu. Så man håller på att göra ett i trä som de klär in i plast för att kunna rengöras. Vi ska öppna ytterligare en operationssal för mindre ingrepp.

Autoklav 2 är fortfarande inte inkopplad vilket är synd då jag velat instruera sterilpersonalen innan jag far.

Hemresan startar jag på fredag. Har ett möte inbokat i Bryssel på hemvägen och beräknas vara hemma sent måndag kväll i Örebro.

Gunnar

¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨

Port au Prince den 9 mars

Igår följde jag med på ronden. Trevligt att träffa dem man känner. Patienterna ligger tätt, 16 i varje tält. Några nya ansikten är det som man träffar. Det kommer nya patienter varje dag med ambulans från olika sjukhus. Vi hade åtta patienter på operationssalen igår. Det flyter på ganska bra. Patienterna kommer i tid och uppvakningen fungerar. Men patienterna har sina egna kläder i operationssalen, det har vi inte kunnat hitta en lösning på ännu. Ett litet kylskap har vi fått så att vi kan förvara läkemedel. Det blir bättre och bättre dag för dag.

Snackade med en 15-årig grabb som kom för såromläggning. Han har amputerat ett ben och det andra har en nervskada. Vi snackade om yrkesval och kom då in på vad hans föräldrar sysslar med. Då visar det sig att pappan dog i jordbävningen. Han var byggmästare. Svårt att hålla tårarna borta då man tänker på grabbens framtida möjligheter till utbildning och arbete.

Gunnar

¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨

Port au Prince den 7 mars

Har haft ledig dag. En av sjukgymnasterna har haft ett step-up pass med oss i trädgården. Det var skönt. Säkerhetsbekymmer i stan så vi kan inte röra oss lika fritt som tidigare.

Talade med en nykomling ursprungligen från Linköping som ska jobba med vatten och avlopp på sjukhuset.

Min operationssjuksköterskekollega åkte hem idag. Jag ska nu jobba fyra dagar till innan det är dags för min hemfärd. Jag lär upp en som ska ta över.

Ser fram mot en ny arbetsvecka. Snart är det två månader efter skalvet. Dags igen för minnesstund för de anhöriga.

Gunnar

¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨

Port au Prince den 4 mars

Igår anlände min efterträdare som ska skolas in som chef för operationsavdelningen. Mycket att gå igenom vad gäller utrustning och personalfrågor. Samtidigt har vi flera operationer som ska genomföras.

Från nästa vecka har vi en psykolog på plats som ska erbjuda samtal för den inhemska personalen och deras familjer. Det känns värdefullt att den möjligheten finns. Det är lätt att glömma vilken tragedi de har gått igenom.

Gunnar

¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨

Port au Prince den 3 mars

Hon skrek med panik i rösten. Tonåringen som vi fick amputera för andra gången igår, då vi tvingades ta ytterligare en bit av hennes underben. Så tufft att bli utsatt gång efter gång.

Det kändes hoppfullt i alla fall att gå igenom rehabiliteringstältet och se all aktivitet med stumpar på barren och stretching på britsarna. Gå och stå-träning framför speglarna.

Vid middagen igår kväll hamnade jag bredvid en kille från Belgien som nyligen kommit hit. Han ska ingå i ett team från Läkare utan Gränser som ska börja ge ut tält i flyktinglägren. Vi som satt runt omkring honom, klappade händerna spontant, för vi känner så mycket för alla hemlösa som fortfarande bor under filtar efter så lång tid.

På operation tränar vi personalen i handläggning av patienter och handhavande av apparater, mellan operationerna. Hjärtlungräddning hade vi på förmiddagen och en genomgång av hur man rengör narkosutrustning efter användning.

Gunnar

¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨

Port au Prince den 2 mars

Kvinnan med det brännskadade ansiktet blev nedsövd igår. Jag lindade av hennes bandage efter att de täckt henne i tio dagar. Hon har bara haft ett litet hål vid munnen öppet. Såren ser fina ut efter att hon fått ny hud.

Hon äger bara den klänning som hon har på sig, i likhet med så många andra av våra patienter som bara har det de står och går i.

Operationsavdelningen blir mer och mer som den ska, och personalen trimmas samman.

Ikväll ska golven målas om eftersom färgen släppt, på grund av all fukt i lokalerna.

Idag ska jag ägna extra tid åt steriliseringspersonalen för att de ska lära sig att rengöra andningsmasker och andningsballonger. Alla våra rengöringsmetoder är manuella. Jag är lycklig över att det finns gott om desinfektionsmedel.

Eftersom vi är nyöppnade har vi många besökare från media och andra NGO:s (frivilligorganisationer) som vill förmedla hur det går för vår verksamhet.

Gunnar

¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨

Port au Prince den 28 februari

För var dag som går blir det bättre på sjukhusområdet i Sarthe. Sen vi flyttade hit har det varit en enda stor arbetsplats med byggdamm och buller. Trots detta har vi under två dagar haft patienter som vi gjort större såromläggningar på i våra lokaler. Personalen trimmas in i sina arbetsuppgifter vartefter. Jag är nöjd med deras arbetsinsatser.

Autoklaven (en form av tryckkokare som steriliserar plast, textilier, glas, metall mm) har jag nu fått ordning på och sterilpersonalen har fått utbildning i steriliseringsteknik.

All operationstvätt tvättar vi själva och vi är lyckliga som fått en tvättmaskin som komplement till handtvättningen. Det är ett hårt jobb att tvätta blodiga operationstextilier för hand och sen stryka dem innan de ska steriliseras.

I går kväll fick vi vara med om en riktig höjdare. Från avdelningstältet hördes sång med de amputerade patienterna. Vi gick dit och fick se hur de dansade och klappade i händerna. Helt otroligt att se och höra dem efter allt lidande som de gått igenom. Tårarna gick inte hålla tillbaka.

De har lång väg kvar till ett normalt liv. Sjukgymnasterna jobbar hårt med deras rörlighet och är måna om att deras amputerade stumpar blir omlindade upp till fem gånger per dygn, för att de ska bli fina och passa till kommande proteser.

I eftermiddag har jag varit ledig och haft möjlighet att åka till en pool. Känner mig riktigt uppiggad.

Gunnar

¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨

Port au Prince den 24 februari

Första dagen gjord på nya anläggningen i Sarthe. Alla 30 patienterna är på plats.

I helgen kommer de att bli cirka 90. Tyvärr är operationssalarna inte klara så vi får göra omläggningar i ett av tälten på gårdsplanen. Patienterna bor i tältavdelningar och operation är uppbyggd i en hangarbyggnad. När det blir klart blir det en fantastiskt fin miljö att jobba i. Anläggningen är gigantisk.

Den nyanställda operations- och steriliseringspersonalen har jag haft utbildning för idag. Det kommer bli bra, tror jag. Instrumentvård sker med handborstning och rengöringsmedel.

Vi var helt slut när vi åkte hemåt efter en intensiv dag. Det har varit 36 grader varmt och ingen vind. Grymt varmt inne i tälten. På operation har vi i alla fall en klimatanläggning som fungerar.

Två av mina svenska vänner som jag både bott och jobbat med åker hem innan helgen. Jag kommer sakna dem.

Bäst att sova några timmar.

Gunnar

¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨

Port au Prince den 23 februari:

Idag har vi stora flyttdagen. Trettio ortopediska patienter och utrustning ska över till två operationssalar. Känns knepigt att ta allt det som är vårt, för det blir så lite kvar till den ordinarie verksamheten. Men nu ska den återgå till hur det var före jordbävningen.

Igår hade vi två efterskalv. Patienterna fick panik. De låg på madrasser ute på bakgården, och sen hände det igen lite senare. Då sprang till och med den Haitiska personalen ut från operation.

Flyktinglägret som är närmast sjukhuset har cirka 4 000 invånare, men bara tio bajamajor, så då kan ni tänka er hur det blir med odören för dem som bor närmast.

Våra resurser räcker inte alltid till och igår på operation saknade vi intensivvårdsplats trots ihärdiga försök att lösa respiratorbristen. En patient gick inte att rädda. Så det var lite tungt igår kväll när vi åkte hem.

Gunnar

¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨

Port au Prince den 22 februari:

Hade min första lediga dag på tre veckor i lördags. Skönt med tid för mail och vila. Har nu kommit halvvägs i min vistelse här.

Idag gör vi våra sista operationer innan flytten till Läkare utan gränsers nya anläggning i stadsdelen Sarthe. Där kommer vi att ta emot patienter postoperativt för rehabilitering. Två operationssalar med fyra tillhörande intensivvårdsplatser byggs upp, liksom en sterilcentral som ska bemannas med Haitiska sjuksköterskor. Våra ortopediska patienter ska följa med oss dit, liksom all vår urtrustning. Problemet är vart de opererade patienterna ska ta vägen, de som behöver rehabiliering, proteser etc. Vi kan ju inte skicka ut dem på gatan...

Anhöriga kommer i alla fall kunna bo i en liten tältby intill sjukhuset. I eftermiddag ska jag packa ihop all operationsmaterial och sterilen.

Dagligen märks förändringar i staden. Folk rensar upp vartefter men det är fortfarande tusentals som inte har varken tält eller presenningar. Jag är glad över att Läkare utan Gränser nu ska skänka tält till den lokala sjukvårdspersonalen. En tredjedel av våra Haitiska kollegor är bostadslösa.

Igår morse hade en skottskadad patient kommit in på akutrummet när vi kom till sjukhuset. Vi hann inte mer än in till operation så kom det en placentaavlossning. Vi räddade åtminstone mamman. Hade annars ett lugnare tempo på eftermiddagen med såromläggningar i narkos.

Återigen har det störtregnat och fortfarande nu på morgonen droppar det från träden. Madrasser och filtar kommer att hänga på tork i hela staden.

Gunnar

¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨

Port au Prince den 18 februari:

Det fortsätter att regna, och endera dagen nu kommer det att delas ut tält utanför sjukhuset. Känns bra att det kan ske parallelllt med de uppgifter vi utför här på sjukhuset.

En trettonåring som fått en hudtransplantation på sin fot tog stygnen idag. Hon hade inte sett sitt sår tidigare eftersom operationen gjorts under narkos. Hennes ena finger fick vi amputera igår. Pappan bor hos henne på sjukhuset och vi pratar dagligen med varandra. De är bostadslösa och har förlorat två familjemedlemmar i jordbävningen, två syskon till flickan.

I går hann vi med 19 patienter på ett och ett halvt narkoslag. Inte illa. Starten av det nya sjukhuset i Sarthe är försenad. Viktigt att allt är i ordning innan patienterna anländer till avdelningstälten.

Vi hade avskedskalas också, för en gynläkare som åker hem. I gengäld har en ny svensk medarbetare anlänt som hade en överraskning med från min fru: Min dator! Något som underlättar kommunikationen eftersom jag hitintills fått använda datorer som tillfälligtvis är lediga.

Gunnar

¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨












Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".