Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Morgonen ger dig koll på vad som är på gång i Blekinge, Sverige och världen. Varje dag mellan 06 och...

Tovas joggblogg - kan man göra en hurtbulle av en soffpotatis?

Publicerat fredag 19 december 2008 kl 11.11
1 av 2
Stål-Kajsa, Tova och Ironman vid målgången.
2 av 2
Magnus Malmström, Annett Wissel, Kajsa "Stål-Kajsa" Karlsson, Tova Nilsson, Håkan "Ironman" Petersson och Leif Nilsson direkt efter Sylvesterloppet.

Min utmaning var att förvandlas från mjuk och halvsladdrig soffälskare till hård och vältränad löpare.
Detta på endast 3½ månad då det var dags att visa vad jag gick för när jag sprang Sylvesterloppet, en kvartsmara. Dvs dryga milen... Och det gick ju bra!

Lite längre ner på sidan bloggar jag om motgångar, träningsvärk och en och annan löparrunda. Jag kommer att hänga ut mig själv, min brist på kondition och mitt midjemått.

Här hittar du receptet på hur du förvandlas från deg till spänstig rågbulle. Det är triathleten Håkan ”Ironman” Petersson som snickrat ihop träningsprogrammet som ska få den lata nybörjaren att bli löpare.

27/4 Nystart och nysstart
Så fick jag äntligen ur den där berömda tummen och snörde på mig joggingskorna för första gången på alldeles för länge.

Och fötterna blev glada, mina skor är så sköna att jag faktiskt helst skulle ha dem på mig alltid - men se då slits de i onödan och de var rätt dyra. Dessutom behöver jag investera i en tunnare sommarvariant, de jag har fixar regn och rusk men känns aningen för varma när temperaturen kryper upp mot 20 grader.

Det blev ingen lång runda och jag fegade lite och sprang bara tio minuter åt gången och gick några minuter emellan. Benhinnorna och knäet gnäller lite när jag inte sprungit på ett tag, så jag tog det säkra före det osäkra. Men huvudsaken är att jag faktist tog steget och släpade mig ut på en runda. Jag tog mig över barriären liksom.

Värmen har gjort att träden har pollenfest just nu, ingen höjdare att kombinera pollenallergi och utemotion just då kanske, men det gick faktiskt hyfsat. En och annan nysning bara och kanske var det lite jobbigare än vanligt, men annars sköter allergimedicinerna sig hyfsat. Kanske tänker joggaren inom mig också göra det.

                                                               tova.nilsson@sr.se

17/4 Kopplopp
Det har varit mycket nu. Och då syftar jag tyvärr inte på löpning. Vinterkräksjukan motade vårkänslorna på ett synnerligen effektivt sätt och nu har barnen stafett i vattkoppor. Också var det den där luftrörsinflammationen, för att inte tala om pollenchocken...

Nu kan man tycka att det här låter som undanflykter och det kanske det är, för nog borde jag ha hittat en lucka mellan spyhinken, kylbalsamet och pollennysningarna där jag hade kunnat klämma in en och annan joggingrunda.

Men igår när jag gick hem från mataffaren och mumsade på en impulsköpt chokladbit tänkte jag faktiskt på att jag snart ska ut och springa.

                                                             tova.nilsson@sr.se

2/3 Pinna på och palla med
Allra bästa stunden på rundan tycker jag är när man fått upp flåset lite lagom och kommit in i en behaglig takt där benen bara pinnar på av sig själva och huvudet kan vara någon helt annanstans. Det roliga är att känslan kan hålla i sig några kilometer innan orken börjar ta slut och påminner mig om verkligheten och att det faktiskt är motion jag håller på med.

Det är en lättare Tova som joggar runt Karlskrona, jag tror det är fyra-fem kilo som försvunnit sen nyår. Hur det gått till vet jag inte, kanske är det rundorna som gjort susen för jag äter varken lite eller sällan. Visserligen äter jag aningen mindre kolhydrater och har oftast GI-tänk, men jag syndar rätt flitigt. De där förlorade kilona märks verkligen, det känns mycket lättare att springa.

Jag har medvetet hållt nere tempot sista gångerna. Jag gav mig på att springa intervaller för några veckor sen och blev för ivrig och fick ont i låret och i mitt mesiga knä och det höll i sig både länge och väl och gjorde mig riktigt bekymrad ”är det slut på springet nu?”, men till min stora lättnad gjorde någon veckas vila susen. Det är väl just det som är mitt största problem, att jag lätt tar i för mycket och tror att jag pallar mer än jag faktiskt gör. Men man kanske blir lite kaxig efter att ha klarat en kvartsmara. 

                                                     tova.nilsson@sr.se  

4/2 Att visa framfötterna
Visst har jag fortsätt träna även om jag inte alltid lämnar spår här i bloggen. Två pass i veckan blir det allt som oftast varav åtminstone ett lite längre pass på 8-10 km.

Men nu är det paus sen en dryg vecka tillbaka. Förmodligen blev jag för ivrig under senaste intervallpasset och det har resulterat i en smärtande lårmuskel. Igår trodde jag att det äntligen var bra igen, men en spontant uppkommen ta-fatt-lek med ungarna visade snabbt motsatsen. Genomförkyld är jag dessutom, så löpträning känns sorgligt nog väldigt avlägset.

Benhinnorna sköter sig i alla fall. Alltid något att vara glad över. Jag testar så smått att springa mer på främre delen av foten, ungefär som när man springer barfota på asfalt när man sätter ner främre trampdynan först. Det ska tydligen vara bra för både benhinnor och knän, i alla fall om man ska tro vad som skrivs på diverse löparforum. Det är inte helt lätt att vänja om sig och det blir bara kortare sträckor i den stilen än så länge.

Hur som helst är det intressant att det där man fick lära sig på gympan i mellanstadiet om att ”man ska sätta i hälen först och rulla framåt längs hela foten” inte verkar vara självklart längre, även om det debatteras för fullt bland träningskunniga vilken stil som anses vara den korrekta.

Nu känns det som att jag struntar fullständigt i vilken stil jag ska springa i, jag vill bara fixa en runda utan att ha ont i det där jäkla låret. Tips mottages tacksamt.  
                                                               tova.nilsson@sr.se

15/1 En snorig seger och nya mål
Nu är det bestämt. Det blir Tjejmilen i Stockholm i slutet av augusti och mitt mål är att komma under timmen.

Jag har hittat ett rimligt träningsschema på nätet och varvar det med Ironmans goda råd och siktar på att springa 2-3 gånger i veckan. Än så länge har jag hållt det...

Jag sprang förresten en mil igen för bara några dagar sen, mest av en slump. Jag skulle ut på vanliga 6km-rundan när jag plötsligt blev omprungen av en yngling som snabbt försvann bakom horisonten (jaja, bakom en kurva då). Då väcktes mitt inre jävlar-anamma till liv och övertygade mig om att en mil skulle jag klara utan problem. Och det gjorde jag, även om det inte blev någon drömtid, jag höll ett rätt hyfsat tempo, men långt ifrån det på nyårsafton, så det blev 1.15.

Det känns enormt bra att veta att jag klarar att jogga en mil utan problem och att ha Sylvesterloppet bakom mig, men den största bedriften av alla måste ändå vara att faktiskt lyckades med en friluftssnytning à la elitidrottare under milarundan. Och det utan att få snorstänk på axeln. Vilken seger.
                                                                   tova.nilsson@sr.se

2/1 Bildbevis, analys och loppmarknad
Nu känns det riktigt bra, det låter ju mycket bättre om man säger att jag passerade milen på 61 minuter. Lite surt är det att jag kanske hade kunnat fixa 10 km under timmen om jag tagit i lite mer i början, men å andra sidan hade jag kanske fått ge upp på slutet då.

Hur var det då? Klart jobbigare än jag trodde, mer uppförsbackar och högre tempo än jag räknat med. Ironman och Stål-Kajsa sprang med mig och tur var väl det för utan dem hade tiden blivit betydligt sämre, jag är rätt bekväm av mig. Så här efteråt tror jag också att mina två kilon jag fick i julklapp (trots att de inte stod på önskelistan) kan ha ställt till det lite. Det visar sig alltså att marsipan, knäck och prinskorvar i massor inte är den ultimata kosthållningen inför ett lopp... Surprise! 

Precis som Ironman förutsått så blev det tungt vid 6 km och fortsatte vara det ett par kilometer innan jag började känna att det kanske eventuellt kunde vara slut snart. Jag funderade allvarligt på att gå ett tag men med båda träningskompisarna Annett och Magnus framför mig så gick det ju inte att maska så mycket. Lite stolthet har jag allt.  Lyssna på hur jag lät när jag är mitt uppe i det allra jobbgaste och gjorde en joggande liverapport i programmet Liv och lust.

Det var dumt att springa utan glasögon för när Ironman och Stål-Kajsa försökte muntra upp mig med ”där borta ser du målet” så såg jag det inte och trodde nog att de försökte lura mig och tog därför bara i till 99% för att ha liiiite krafter kvar om det visade sig vara några hundra meter kvar. Men en spurt blev det och jäklar vad bra det kändes när jag faktiskt fick syn på målet och ännu bättre kändes det när jag passerade det.

Döm av min förmåning när jag fick syn på Leif ”Leifing” Nilsson vid mållinjen, han som skulle ta sig runt i slow motion... Hör vad mina träningskompisar och Stål-Kajsa och Ironman har att säga om loppet.

Nu är det över. Jag fixade det! Hurra för mig och mina träningskompisar. Hurra för Ironman och Stål-Kajsa som hjälpte mig på vägen och hurra för alla som hejat på mig både inför och under loppet!

Är det nu jag ska berätta att jag bestämt mig för att springa tjejmilen i augusti och håller ögonen öppna efter andra lopp. Det är en rätt stor loppmarknad man har att välja bland, kanske Ryssbergsbloppet vore nåt..? Eller Kristianopel runt..? En sak är då säker. Det blir inte längre sträckor än en kvartsmara. Inte i år i alla fall.

Nu borde ju bloggen ta slut, men jag vet inte hur jag ska göra. Kanske ska jag fortsätta rapportera lite då och då? Vad tycker du? Skriv gärna och säg din mening.

Men tills vidare: Ajöss och tack för fisken! 
                                                                tova.nilsson@sr.se

31/12 I måååååååååååål!
Det var jobbigt och det var motigt och jag hade gärna velat komma i mål under timmen... Men 64.33 är inte så illa pinkat det heller. Jag är nöjd. Frågan är om jag är sugen på mer. Får suga på den karamellen en stund.

Det gick bra för mina träningskompisar också. Magnus Malmström 59.27 (grattis!), Annett Wissel 61.35, Leif Nilsson nöjde sig med att göra halva sträckan, sen bestämde han sig för att det räckte.

Mer info, ljud och bilder kommer här i bloggen på fredag och även i Morgonen.

Oj. Det var tungt. Nu ska jag försöka hitta energi så jag orkar fira nyår också. Men det har jag nog reserver till.

Gott nytt år!  
                                                          tova.nilsson@sr.se

30/12 Snart. Jättesnart.
Nu är strax dags. Imorgon kl 11 smäller det. Jag är aningen peppad och rätt nervös och frågorna är många.

Kommer benhinnorna att palla trycket? Hur kommer det att funka att springa tillsammans med Stål-Kajsa och Ironman? Kommer jag klara det här? På vilken tid? Hur kommer det gå för mina träningskompisar Annett Wissel, Magnus Malmström och Leif ”Leifing” Nilsson? Kommer Leif att komma i mål innan året är slut med sin hemmasnickrade slow-motionstil? Jag antar att svaren kommer av sig själv imorgon.

Vädret i Olofström kommer att bjuda på ca -2 grader och mulet med uppehåll. Jag hade gärna velat ha någon plusgrad, men man får väl vara glad över att det inte ska bli snöstorm.

Håkan ”Ironman” Petersson var med i Morgonen idag och gav lite frukosttips och målbilder som kan vara bra att ha inför loppet. Det visar sig dessutom att jag är dopad. Hur det kommer sig och vad Ironman sa kan du lyssna på här:

Mer om loppet får du höra i Morgonen på nyårsafton. Kl 7.15 är mina träningskompisar med och avlägger en rapport inför loppet och 8.40 hör du en av arrangörerna Thomas Wadström som ska berätta lite om själva loppet. Hur det gått får du en rapport om i nyhetssändningen 13.30 och någon timme senare kommer en kort rapport i bloggen.

Jaha, gott folk. Sanningens minut närmar sig, upp till bevis, dags att visa vad man går för osv. Det blir säkert bra.

Vill du önska mig eller någon av träningskompisarna lycka till så skriv gärna till morgonen.blekinge@sr.se

Vi hörs. Om jag överlever vill säga.

29/12 Korvstoppning
Om två dagar smäller det och jag är fulladdad med energi. Eller jag borde i alla fall vara det efter alla prinskorvar och julkarameller jag hämningslöt tryckt i mig under julhelgen.

Så mycket träning har det väl inte blivit heller, men till mitt försvar måste jag säga att jag faktiskt hade med mig träningskläderna i den redan fullproppade packningen. Och det är väl tanken som räknas..?

Men ett par pass har det blivit, som det igår till exempel. Det var lite tungt i början men sen flöt det på rätt bra när jag skumpade på i rätt behaglig takt ca 6 km. Medan jag joggade funderade jag på vad man äter innan en tävling. Är det fortfarande havregrynsgröt i sann Gunde-stil som gäller eller vad? Ingen aning faktiskt, får väl googla mig till upplysning om inte Ironman rycker in och ger mig kloka råd.

Två dagar kvar och jag jobbar just nu hårt på att förtränga det. Det går sådär...
I Morgonen tisdag 30/12 efter 8.35 kommer Ironman till studion för ett sista peptalk och lite goda råd inför kvartsmaran.
                                                              tova.nilsson@sr.se

19/12 T minus 12 dagar
Nu har jag just insett att det brinner i knutarna. Herregud, vad snart det är dags! Tolv dagar. Och jag ska hinna förbereda julen, åka bil till svärfamiljen i Norrtälje, fira jul, åka hem och dessutom hinna träna. Det är ju bara att inse att man inte hinner uträtta stordåd på en och halv vecka, jag får ha som mål att ta mig runt utan att gå. Men jag vill helst inte komma sist.

För övrigt undrar jag hur bra det är att ladda upp inför ett lopp med mängder av prinskorv, julskinka, pepparkakor, glögg och marsipan? Förmodligen inget Ironman rekommenderar, därför frågar jag honom inte.

Tanken på att hålla igen lite med julkäket har slagit mig, men var inget jag nappade på...

Nu blir det julpaus ett tag här i bloggen, jag skriver igen 29 december. Förhoppningsvis kan jag rapportera om ett och annat träningspass då. God jogg och jul!
                                                               tova.nilsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".