Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Staten gör för lite för samerna enligt DO

Publicerat onsdag 15 november 2006 kl 16.40

Två statliga utredningar om samernas rättigheter får mycket hård kritik av diskrimineringsombudsmannen, DO. DO anser att det inte finns någon vilja att ställa tillrätta de historiska oförrätter som den samiska befolkningen utsatts för.

-Redan i direktiven för utredningarna har man fel utgångspunkt. Det handlar ju inte om att samerna ska ges nya rättigheter utan mer om att skydda rättigheter de som urbefolkning har enligt folkrätten och som på olika sätt urholkats under flera hundra år. I utredningarna finns ingen uttalad vilja att gå till botten med de många gånger komplicerade problem som diskrimineringen i kolonialiseringens spår har inneburit, säger DO Katri Linna till TT.

Linna framhåller att behandlingen av samer i hundratals år har präglats av fördomar och rasistiska tankemönster som har utmynnat i diskriminering och kränkningar. -Staten bär ett stort ansvar för att det har blivit så. Staten har därför ansvar för att situationen ställs till rätta. Det ansvaret kan man inte lägga på enskilda, säger Katri Linna.

Skydd för urbefolkning

DO efterlyser ett mer uttalat skydd för samerna som urbefolkning. -De samiska intressena ställs i konflikt med starka ekonomiska intressenter som skogsbolag, kraftbolag och gruvbolag. Det är ytterst viktigt att Sverige uppfyller sina folkrättsliga förpliktelser utan att hänsyn tas till andra intressen, framhåller DO.

DO anser också att staten måste ta ett större ekonomiskt ansvar för att lösa de konflikter som uppstår. -Det är inte rimligt att den samiska ursprungsbefolkningen ska gå miste om rättigheter för att de inte ha råd att driva rättsprocesser, säger Katri Linna, som anser att det är viktigt att samebyarna garanteras en rättshjälp i domstolsprocesser som rör deras rättigheter.

Fel utgångspunkt

DO har även kritiska synpunkter på rättshanteringen av begreppet urminnes hävd, som striden gäller i konflikten mellan samebyar och markägare i fråga om rätten till vinterbete. -Bedömningen om det föreligger urminnes hävd grundar sig i huvudsak på material från myndigheter och domstolar och således i huvudsak majoritetsbefolkningens källor och historieskrivning. Samerna, liksom andra urfolk, missgynnas när det gäller att bevisa sina rättigheter eftersom de ofta saknar skrivna källor. Därför bör samernas synpunkter väga tungt för markområden där underlagen inte ger en entydig bild om att det finns en renbetesrätt, framhåller Katri Linna.

Ove Byström/TT

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".