Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
RANSTAD/LÄNET

Uranbrytning inte lönsam

Publicerat tisdag 13 oktober 2009 kl 16.56

Uranbrytning kan aldrig bli lönsam. Det säger Bengt Kindbom, granne med nedlagda Ranstadverket. Han tror inte på uranpriser som gör brytning affärsmässig.

Det blir dyrt att städa upp efter eventuell uranbrytning i Storsjöbygden. Det kan man anta utifrån kostnaderna för efterarbetet i västgötska Ranstad där uran bröts i slutet av 60-talet.

En halv miljard kan slutnotan för efterarbetet hamna på, och den står kärnkraftsindustrin för. Bengt Kindbom som berättar det här har själv arbetat med gruvverksamheten i Ranstad under 60-talet, men sedan arbetat mot de högtflygande planerna på storskalig brytning, både som lokalpolitiker och riksdagsman för centern.

- De första delarna har kostat kring 250 miljoner, nu finns beräkningar för en ny omgång för att enbart riva byggnader, också det beräknat till drygt 200 miljoner.

Vad återställnigsarbetet skulle kosta vid brytning i Oviken är svårt att sia om, men i Ranstad utvanns blygsamma 155 ton uran medan fyndigheten i Oviken beräknas till 30 000 ton. I vilket fall får städkostaderna betydelse för lönsamheten. I Ranstad var uranbrytningen aldrig lönsam. Det var inte tanken heller då uranet ursprungligen skulle användas till en svensk atombomb och sen som en beredskapsinsats för att säkra den svenska tillgången till uran.

Prospekteringsbolagen är angelägna att få börja leta uran bland västgötabergen igen. Trots att uranbrytningen aldrig var lönsam i Ranstad. Men Bengt Kindbom, granne med nedlagda Ranstadverket, tror inte på uranpriser som skulle göra brytning affärsmässig. - Priset ändrades under energikrisen på 70-talet, sedan dök de lika fort igen. Nu har kärnkraftsindustrin på nytt sökt efter uran och då stiger priserna. Jag tror att de faller igen, säger han till Radio Jämtland.

Hårda miljökrav höjer kostnaderna för brytning här i landet och att bryta den tämligen låghaltiga skiffern blir dyrt. I Storsjöbygden är fyndigheterna stora men har bara halva halten uran jämfört med den i västgötabergen. Halterna i trakten kring berget Billingen är inte heller särskilt höga.

- Det är ungefär som kvarts kilo kaffe på ett ton, säger Bengt Kindbom.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".