Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Jämtlands län

Läkarnas samlade komptid - 32 år

Publicerat torsdag 3 juni 2010 kl 06.54
Inarbetad komptid har lett till att vissa läkare tvingats sluta ett år före sin pensionering. Foto: Erik G Svensson/Scanpix

Läkarna i Jämtlands läns landsting har drygt 32 års komptid (!) innestående hos sin arbetsgivare landstinget.

– Det visar helt enkelt att vi är underbemannade. Vi får inte ut den ledighet vi tjänar in, säger läkarfackets ordförande i länet Gunnar Green, som är överläkare på anestesiavdelningen i Östersund.

Tycker du att det innebär några problem?

– För de flesta gör det inte det, men några får jobba på tok för mycket, säger Gunnar Green till SR Jämtland.

Landstinget har drygt 450 läkare anställda, som tillsammans har tjänat in de här drygt 32 åren i komptid. I februari var den exakta siffran som landstinget var skyldiga läkarna 66 717 timmar.

Ny regel införd

För att minska det här komp-berget har landstinget infört en ny regel som innebär att de anställda inte får spara hur mycket ledighet som helst, utan att den måste tas ut kontinuerligt och det har inneburit att kompberget har minskats med 25 000 timmar det senaste året. Den nya regeln har också inneburit att många läkare får ut sin inarbetade tid i pengar varje månad. Det finns också exempel på läkare som fått sluta nästan ett år före sin pensionering.

Fler läkare kan bidra till bättring

Antalet läkare som är anställda i landstinget har också ökat de senaste åren. Under de senaste fem åren har antalet läkare anställda av landstinget ökat med 67 stycken, och Gunnar Green tycker att det märks en skillnad.

– Det har ju blivit lite rimligare arbetsbelastning på många kliniker. Förr i tiden var det någon enstaka överläkare som skulle ha hand om en hel klinik, på ett sätt som är helt orimligt att tänka sig i dag, så på så sätt har det blivit bättre. Samtidigt har kraven på vården ökat markant. Förr i tiden kunde man inte göra så mycket. Nu kan man göra mycket mer aktiva åtgärder och det finns mycket fler krav på vad man ska göra, säger Gunnar Green.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".