Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Åre

Erosionen på Skutan åter i fokus

Publicerat måndag 21 juni 2010 kl 17.00
De största rasen är i ravinerna utanför skidområdena. Foto: Åre kommun.

Översvämningarna och de tillhörande, omfattande jordrasen i Åre i helgen blir "vatten på kvarnen" för de som anser att förstörelsen beror på att Åreskutan är för hårt utbyggd.

Gunilla Kallström, är en av dem som funderar i dessa banor.

– Det är ingen nyhet att man avverkar och exploaterar fjället och det är klart att det blir ras, man ser ju det i Alperna också med de översvämningar som är där nu, vi följer ju samma mönster, säger Gunilla Kallström till SR Jämtland.

I modern tid har två stora ras skett tidigare, 1988 och 2003 men inget av dem var lika stora i omfattningen med lika många drabbade.

Jordras är ett naturligt skeende i fjällvärlden i branta sluttningar i kombination med stora regnmängder men det oväntade med rasen som skett nu är omfattningen och att det skedde på platser som inte drabbats tidigare.

Kritiken om att exploateringen av Åreskutan bidragit till de omfattande skadorna på både byggnader och i naturen är inte helt obefogad.

– Det blir en större mängd vatten som rinner av från slänter och backar eftersom man tagit bort den naturliga vegetationen vilket gör att mer vatten snabbare kommer ner i bäckarna och man får därför ett högre flöde, säger Karin Lundström, geotekniker vid Statens geotekniska institut (SGI).

Björn Olofsson, geovetare på länsstyrelsen, menar att Åre får leva med sådana här naturkatastrofer, det kommer att ske igen:

– På grund av klimatförändringar kommer vi sannolikt få mer nederbörd, det är en naturlig process att material flyttas ner utför sluttningar. Vi måste bara försöka dimensionera upp fångsten för det här materialet men ras kommer sannolikt att ske igen.

Anders Aspholm, säkerhetschef på Skistar, förstår att diskussionen om exploateringen av skutan uppstår.

– Det är klart att det är enkelt att tro att det är så och jag tror att det har viss påverkan. Vi ska bli bättre och lära oss och självklart ta vårt ansvar vi ska men det samtidigt det här vi lever av i den här dalgången och jag tror att många förstår att vi behöver göra de här backarna och lederna, säger Anders Aspholm.

Efter det stora raset 2003 som skedde i samband med snösmältningen gjorde SGI en utredning och lämnade förslag på åtgärder till kommunen. Några av dem, bland annat förstärkningar i Mörviksån har visat sig lyckosamt men däremot var åtgärderna i Östlienbäcken inte tillräckliga, det område som drabbats värst. Nu ska SGI göra en ny utredning och föreslå ytterligare åtgärder.

– När det händer igen ska vi vara bättre förberedda. Vi kan inte hindra rasen men vår strävan är att minimera skadorna, säger Lars-Erik Eriksson, teknisk chef i Åre kommun.

Under dagen har Åre kommun, Skistar och Trafikverket haft möte och diskuterat hur man ska gå vidare med renoveringar och återbyggnad.

– Vi har ett stort arbete framför oss, särskilt när det gäller återställning av kommunens vägar, säger Lars-Erik Eriksson.

Skadorna på en del hus och uppfarter är omfattande och ingen vet vad det kommer att kosta att återställa allting.

När det gäller privata fastighetsägare som fått sina uppfarter eller hus skadade får de själva stå för de kostnaderna.

– Var och en står för sina kostnader, kommunen kommer inte att stötta privata husägare, säger Lars-Erik Eriksson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".