Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Härbergsdalen

Oro när renägare riskerar förlora betesmark till Norge

Publicerat tisdag 26 oktober 2010 kl 17.07
”Utan vinterbete kan vi inte fortsätta” säger Doris Rehnsberg
(1:48 min)
Doris Rehnsberg, Raetievaerie sameby. Foto: Ann-Louise Rönestål Ek

Förslaget till nytt avtal om hur renbetet mellan Norge och Sverige ska fördelas kritiseras hårt från myndighetshåll, kartorna i avtalet visar att flera samebyar förlorar betesmark till Norge. En av de samebyar som kan drabbas är Raedtievaerie i södra Frostviken.

I över 250 år har det gränsöverskridande renbetet mellan Sverige och Norge varit reglerat på ett eller annat sätt, men grundprincipen har varit att renar från både Sverige och Norge ska ha tillgång till renbete på bägge sidor riksgränsen.

De senaste åren har länderna saknat avtal men för ett år sedan lyckades en förhandlingsdelegation lägga fram ett konventionsförslag som de bägge ländernas jordbruksministrar har undertecknat.

Konventionsförslaget reglerar tullbestämmelser, skatteregler och vapenlagar som är knutet till den gränsöverskridande renskötseln och härvidlag är i stort sett alla parter eniga.

Till konventionen hör dock också ett så kallat områdesprotokoll som ska reglera när, var och hur svenska renar får vara i Norge och vice versa.

Vinterbetet tillfaller Norge
Det är detta protokoll som de svenska samebyarna enhälligt har sagt nej till efter att många samebyar måste släppa ifrån sig eftertraktade vinterbetesmarker till renskötare från Norge.

Vid rengärdet i Härbergsdalen, ungefär 23 mil nordväst om Östersund håller Raedtievaerie, södra Frostvikens, sameby på att samla ihop sina djur. Här finns en stark orolig för vad renskötselkonventionen i den utformning den har nu kommer att betyda för renarnas vintermat:

– Som kartan ser ut så visar den att vårt vinterbete är borta. Utan det kan vi helt enkelt inte fortsätta, säger renägaren Doris Rehnsberg från Blåsjöfallet till P 4 Jämtland.

Myndigheter är kritiska
Kritiken mot renskötselkonventionen är massiv från bland annat berörda kommuner, Länsstyrelsen och Diskrimineringsombudsmannen DO. Kristina Jonsson är rennäringschef på Länsstyrelsen i Jämtland, hon berättar att Länsstyrelsen nu agerar för att hjälpa samerna i länet

-- Det här förslaget får allvarliga konsekvenser. Vi håller på att förbereda en uppvaktning hos jordbruksministern av vår landshövding Britt Bohlin och Dalarnas landshövding Maria Norrfalk. Vi hoppas att regeringen tar en närmare titt på områdesprotokollet, alltså den del av renskötselkonventionen som bestämmer vems renar som får vara var. Det är den delen av konventioner vi önskar att man ska omförhandla, säger Kristina Jonsson.

Vill tänka positivt
Och Doris Rehnsberg hoppas nu att uppvaktningen från landshövdingarna ska ge resultat:

– Jag hoppas att de lyssnar på oss. Vi har pratat med samer på norska sidan och även där börjar man förstå vad som är på väg att ske. Jag har tre barn, och min son vill gärna fortsätta med renskötsel så jag har inget val - jag måste tänka positivt!

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".