Spionage skrämmer asylsökande i Östersund
De syrianska flyktingar som kommit till Östersund i väntan på asyl törs varken berätta något i media eller framträda på bild, av rädsla för att hemlandets säkerhetstjänst kan ha ögonen på dom och vad de säger. Det här flyktingspionaget bekräftas av SÄPO.
Det kallas för flyktingspionage när stater inte nöjer sig med sina egna säkerhetsagenter utan anlitar vanliga medborgare att bevaka och spionera på flyktingar och asylsökande.
SÄPO bekräftar att det förekommer i Sverige men vill inte uttala sig om i vilken utsträckning det förekommer. Men i deras slutrapport från 2011 skriver dem att mer än 15 länder bedriver systematisk underrättelseverksamhet i och mot Sverige. Det kan handla om att samla in information om svensk politik, ekonomi och försvar eller så kan det handla om utländska medborgare som befinner sig i Sverige.
Said Mahmoudi är forskare i internationell rätt vid Stockholms universitet och han säger att flyktingspionage är relativt vanligt i Sverige. Han menar att det är ganska förståligt att andra regimer är intresserade av vad flyktingar gör, efter att de fått asyl i Sverige.
– En flykting är per definition en person som är förföljd i sitt eget land, i de flesta fall på grund av sin politiska verksamhet. Det innebär att flyktingarna ofta ses som att de tillhör de oppositionella grupperingarna mot landet. Man utgår ifrån att de fortsätter med sin verksamhet även efter att dem fått asyl i ett annat land och därför är flyktingar alltid av särskilt intresse, säger Said Mahmoudi som är forskare i internationell rätt vid Stockholms universitet.
Zinat Hashemi och Paola Lindahl Voigt
