Kraftig ökning av vuxna med ADHD

– Kunskaperna om diagnoserna har ju ökat och det gör att vi utreder fler och sen har samhället förändrats. Det är svårare för individen att klara sig i samhället och har man den här diagnosen i bagaget så är det tuffare att klara sig i samhället idag, säger Mona Sunnfors, chef för enheten för neuropsykiatri (ENP) vid Jämtlands läns landsting.

Stora konsekvenser i livet
Personer med ADHD har svårt med bland annat koncentration, inlärning, impulskontroll, sortera information och hyperaktivitet. Det är svårigheter som är utslagsgivande i ett samhälle som bygger på just förmåga till eget ansvar att organisera och prioritera sina uppgifter. De olika neuropsykiatriska diagnoserna ADHD, Asperger och Tourettes syndrom har likheter och det är vanligt att samma person har flera diagnoser och ofta finns också ångest och depression med i bilden.

Malin fick diagnosen ADHD
Malin Hanning med sonen Isak. Foto:Privat/Malin Neuropsykiatriska funktionshinder syns inte på utsidan men innebär kaos för många, kanske särskilt för dem som också är föräldrar. Malin Hanning är en av dem som kämpar varje dag för att få vardagen att fungera. Hon fick diagnosen ADHD när hon var 18 år. Efter det har hon även fått andra diagnoser, bland andra bipolär sjukdom (manodepressiv sjukdom) och borderline (personlighetsstörning) som bland annat innebär känslomässig instabilitet och svårighet att reglera sina känslor, svårigheter som går långt utöver det vanliga och som har ställts på sin spets sedan hon blev mamma till Isak som idag är tre år.

– När det är riktigt illa, när det har varit riktigt mörkt och jag precis har kommit till psyket, så är Isak väldigt långt borta men han är ändå som ett ljus nånstans som får mig att kunna fortsätta att kämpa. Det är nog tack vare Isak som jag ändå finns idag, jag tror inte att jag hade orkat kämpa annars, säger Malin.

Fler barn med ADHD
En del av den kraftiga ökningen av vuxna som får neuropsykiatriska diagnoser beror också på att allt fler barn får diagnosen ADHD.  Det är känt att det finns en ärftlighet när det gäller ADHD och när barnen utreds känner många föräldrar igen sig i barnens svårigheter och söker själva hjälp. Idag utreds även vuxna, det gjordes inte tidigare.

Personer med de här svårigheterna har funnits tidigare också men med ökad kunskap så har diagnostiseringen blivit säkrare och skola, vård och omsorg har också blivit mer uppmärksamma på personer som har de här svårigheterna.

De senaste sex åren har antalet vuxna över 18 år som fått diagnosen ADHD ökat från 243 till 3762 i hela landet, enligt statistik från socialstyrelsen. Skeptiker menar att det sker en överdiagnostisering inom psykiatrin men det tillbakavisar Mona Sunnfors helt och hållet.

– Det är ingenting jag ser, frågar du våra behandlare och utredare så säger de att nästan alla som kommer till oss har en diagnos och har det tufft i samhället och behöver hjälp.