Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ordalaget 7 juni 2013

Härmapa är bättre än copycat, tycker Ordalaget

Publicerat fredag 7 juni 2013 kl 15.05
Härmapa är bättre än copycat, tycker Ordalaget
(21 min)
Svenska Akademien , fotograferad just när man fattat beslutet att ablation ska följas av ablativ i ordlistan. Foto: Claudio Bresciani/Scanpix

Idag inleds Ordalaget med uppläsning av ord ur Svenska akademiens ordlista – från ablation till abonnera – och vi K-märker satmara.
ordalaget@sverigesradio.se

”Jag tycker det är tråkigt att folk numera är "copycats". Vad är det för fel på härmapa?”, skriver  Marina Friberg på Ordalagets facebook-sida.

Det är inte alls något fel på härmapa, tycker vi.

Vi resonerar kring ett e-brev från Håkan Carlsson, som skriver följande:


” Jag har funderat lite på hur en syftning kan vända 180 grader.

Om någon pratar om hustrumisshandel är det hustrun som misshandlas.

Om man istället pratar om polismisshandel är det polisen som misshandlar.

Jag tycker det är intressant hur syftning vänder, måste var svårt att lära sig som nysvensk.

Vad säger man om en polis i tjänst slår sin fru?”

Ja, hellre säga några extra ord för att vara mer tydlig, säger vi.


Tage Taggen Torgersson undrar varför en som inte vågar hoppa i vattnet kallas badkruka. Varför kruka ?

Jo, det tycks vara så att kruka är en förändrad variant av krake, en harig, feg person.


Vi talar också om några alltför använda uttryck i resonemangssammanhang:

………..”men då tänker jag att…” och  …..”nånstans känner jag det som”….. Vi brännmärker det förstnämnda uttrycket och passar också på att K-märka satmara. Sonya Berg skriver följande på vår facebook-sida:

”Min dotter som är tolv år tycker att vi ska använda ordet satmara istället för det nu så populära ordet bitch. Jag vill nog hellre kallas satmara när jag blir folkilsk”.  Hon får replik på detta, se facebook.

Rolf Öhlén retar sig på vår användning av prepositioner:

” Detta med "i" och "på" har jag också retat mig på. Äta på restaurang - är det med takvåning då?
En annan sak jag retar mig på är "med". Jag äter med mina barn - inte med kniv och gaffel? Jag cyklar med min kompis - inte med cykel då? Jag spelar brännboll med min bror - inte med slagträ och boll då?”

Vi säger att meningarna med med, kan  kompletteras med tillsammans.

Åke Sundström bidrar med ett vackert citat angående språk från romanen ”Den lille Pierre av Anatole France, nobelpristagare i litteratur 1921.

Läs och njut:

"Mélanie talade folkspråk och bondspråk. Men bortsett härifrån hade hon kunnat ge mången professor och akademiker lektioner i naturligt och vackert uttryckssätt. Man återfann på hennes läppar förfädernas lätta och flytande tal. Emedan hon inte kunde läsa uttalade hon orden såsom hon hört dem i sin barndom, och de som hon hört dem av var okunniga människor, som hämtat upp språket ur dess naturliga källor. Därför talade också Mélanie naturligt och som det skall talas. Hon fann utan ansträngning  uttryck, färgrika och saftiga som frukterna i våra trädgårdar, hon överflödade av roliga talesätt, kloka ordspråk, folkliga och lantliga bilder."

Nästa vecka är det vårterminsavslutning för Ordalaget

Fråga
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".