Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Läkaruppropet

8400 har skrivit på läkaruppropet på internet

Publicerat fredag 12 juli 2013 kl 14.21
Mattias Schindele: "En signal att stora delar av läkarkåren tycker det är ett problem."
(1:39 min)
I Jämtlands län är det runt 100 personer, främst läkare som skrivit på uppropslistan. Foto: Erik G Svensson/Scanpix.

Över 8400 personer i Sverige har skrivit på ett läkarupprop på internet. Det handlar om att läkare varnar för att vårdkvalitén i landet är på väg att sjunka, då för mycket tid läggs på administration. 

I Jämtlands län har runt 100 personer, främst läkare, skrivit på och en av dem är Mattias Schindele chefsläkare på landstinget.

– Jag tycker att det här är en stark signal till sjukvårdspolitiker och politiker i allmänhet, och kanske till hela allmänheten, att stora delar av läkarkåren tycker att det är ett problem att administration och ekonomiska styrmedel har fått så stor plats. Så att själva kärnan i vården, att ta hand om dem som har störst behov, att den inte längre står i centrum, säger han.

 

Nationellt system styr vilka patienter som först få vård

Mattias Schindele menar att det är andra medel som styr vad de inom sjukvården ska göra.

– Det känns lite som man givit upp själva kärna i yrket och det tror jag både sjuksköterskor och läkare och alla som jobbar inom vården känner stark, säger han.

2006 infördes ett nytt kösystem på landstingen i Sverige, som innebär att vårdpersonal inte längre själv kan bestämma vilka som ska få vård först utan det styrs av en nationell lista över vilka diagnoser och tillstånd som ska prioriteras förs.

-- Det finns en baksida. Och det är att det finns andra då som får stå längre i kö och vänta, säger Mattias Schindele.

 

Nödvändigt med ett kösystem

Men Christer Sivertsson, moderat oppositionsråd och vice ordförande i landstingsstyrelsen i Jämtlands län, tycker att kösystemet är nödvändigt. Men har samtidigt förståelse för att läkarna känner att de får mindre tid till sina patienter.

– Det måste man ju respektera. Säger de så, så är det så. Men man kan minska den tiden genom att exempelvis mer insatser från läkarsekreterare. Inte ta bort registreringarna så att vi tappar greppet om hur kösituationen ser ut. Det kan vi inte göra, men vi kan titta på annat som inte har med det att göra, säger han.

 

En annan del av kritiken

Den andra delen som står som grund för uppropet är det så kallade DRG systemet som många landsting har, men inte Jämtlands län. Det innebär att läkare får ekonomisk ersättning. De får betalt för vad de gör utefter en lista, där olika patienter ger olika mycket betalt. Och det är något som flera läkare är kritiska till och menar att det kan bli så att de väljer patienten som ger mer pengar än den som har störst behov. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".