Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Jäv

Sametingets utredare föreslog pengar till sig själva

Publicerat torsdag 5 maj 2016 kl 11.49
Dan Jonasson: Man kan kalla det för jäv
(9:54 min)
Dan Jonasson
1 av 4
Anneli Jonsson, mitten, tillsammans med Ylva SarriRickard Doj, Ol-Johán Sikku på ett Slow Food Sápmi möte i Tromsö för några år sedan. Foto: Lars-Ola Marakatt
2 av 4
Anneli Jonsson, mitten, tillsammans med Ylva SarriRickard Doj, Ol-Johán Sikku på ett Slow Food Sápmi möte i Tromsö för några år sedan. Foto: Lars-Ola Marakatt
Lars-Ove Sjajn vill inte kommentera styrelsens beslut. Foto: Lars-Ola Marakatt
3 av 4
Lars-Ove Sjajn vill inte kommentera styrelsens beslut. Foto: Lars-Ola Marakatt
Håkan Jonsson (JoF) vid Sametingets plenum i Sundsvall 2015. Foto: SR Sameradion
4 av 4
Håkan Jonsson (JoF) vid Sametingets plenum i Sundsvall 2015. Foto: SR Sameradion

Sametingets två utredare som gjorde förstudien om samiska näringslivets utveckling satt själva i organisationer som de föreslog fast finansiering för, rapporterar Sameradion och SVT Sápmi

En av utredarna hävdar att han agerat enligt uppdraget från Sametingets näringslivschef Lars-Ove Sjajn.

– Det kan väl också ses som lite jäv kanske för att jag och Anneli jobbade åt organisationerna, men det låg också i utredningsuppdraget att titta på hur skulle de här två organisationerna bidra till samisk näringslivsutveckling, säger en av utredarna Dan Jonasson.

Förstudien Sametingets strategiska näringslivsutredning gjordes hösten 2014 och kostade 614 000.

Där föreslog de två utredarna Dan Jonasson och Anneli Jonsson att Sametinget skulle satsa på näringarna renskötsel, hantverk, design, samisk mat, turism konst och artister.

I förslaget framkom bland annat att föreningen Visit Sápmi och organisationen Slow Food Sápmi skulle få ett fast statligt stöd, helst av Sametinget.

Det man inte skrev var att Anneli Jonsson satt och sitter som styrelseordförande för Slow Food Sápmi. Dessutom sitter hon även i Visit Sápmis styrelse. Vi har sökt henne under en längre tid men har inte nått henne för en kommentar och hon har inte heller besvarat våra meddelanden.

Dan Jonasson har i flera år jobbat med att utveckla Visit Sápmi. Han är en av grundarna och satt i styrelsen samtidigt som han gjorde förstudien åt Sametinget.

Men blir det inte en jävsituation när ni själva föreslår finansiering till organisationer som ni själva är med och leder?

– Då när jag arbetade med det hade jag ingen, jag satt inte i organisationen. Den hade inte ens finansiering då, jag hade ju jobbat med den. Man kan kalla det för jäv om det är så att jag försökte att få Visit Sápmi att fortsätta att överleva men strikt uttryckt vad jäv är, det är egentligen att de som sitter och äger själva organisationen drar nytta av den personligen.

Dan Jonasson slutade på Visit Sápmi förra sommaren, ett halvår efter att förstudien för Sametinget var klar, och i samma veva som Sametingets styrelse och ordförande Håkan Jonsson underkände förstudien.

 – Det är helt förkastligt, på det sättet kan man inte jobba och det var just därför vi förkastade materialet, säger Håkan Jonsson.

Efter intervjun har Dan Jonasson förtydligat att det var på grund av ett muntligt uppdrag från Lars-Ove Sjajn, chef för Sametingets näringslivsavdelning, som de tittade speciellt på finansiering för Slow Food Sápmi och Visit Sápmi.

Men det är något som Lars-Ove Sjajn inte vill kännas vid:

– Nej det förvånar mig om han sagt att direktiven var att se till att Visit Sápmi får fast finansiering.

– I projektansökan står inga sådana här direktiv. Det är inte utpekat någon speciell bransch eller speciell organisation i direktiven, säger Lars-Ove Sjajn.

Ur projektansökan som skickades till Tillväxtverket går att läsa:

”Bristen på resursstarka institutioner eller större företag med eget "samiskt" kapital är ett problem för tillväxten av samiska företag. Utöver bristen på kapitalstarka samiska företag saknas samiska utvecklingscentrum som motorer för en utveckling eller ökad tillväxt. Lyckade satsningar har skett inom samiska matbranschen och samisk turism som skapat branschorganisationer med egna varu-och kvalitesmärkningar. Branschorganisationerna riktar sig direkt till både befintliga företagare och samer som har planer att starta nya företag. Dessa branschorganisationer tillsammans med de samiska företagarna är i nuläget i stort behov av stöd till fortsatt utveckling."

De två som gjorde utredningen satt ju själva i styrelsen för Slow Food Sápmi och Visit Sápmi. Tänkte du på det när du valde ut dem som skulle göra utredningen?

– Att de skulle föreslå fast finansiering var väl inget vi tänkte på när vi anlitade dem. Sen är de ju stora aktörer. Slow Food Sápmi när det gäller samisk mat och Visit Sápmi när det gäller samisk turism. Givetvis så var vi beredda på att samisk mat och samisk turism skulle få ett utrymme, de ska ju också ha det, egentligen är det inget konstigt med det, säger Lars-Ove Sjain.

Hur ser de ut när de föreslår pengar till sig själva?

– Ja, men det får man ta. Även om de föreslår det måste man utvärdera det från Sametingets sida, det är inte heller något som Sametinget kan besluta, visserligen via kulturrådet, men annars finns det inga pengar.

Till saken hör också att Lars-Ove Sjain var en av dem som var med och bildade Slow Food Sápmi, då hette han Jonsson i efternamn och blev organisationens första styrelsordförande.

Läs också kritiken som riktades mot Lars-Ove Sjajn när han satt som både näringslivschef samtidigt som han var styrelseordförande för det nystartade Slow Food Sápmi 2009

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".