Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Skolor & utbildning

Svenska elevers mattekunskaper åter att räkna med

Publicerat tisdag 29 november kl 10.07
Uppdaterat tisdag 29 november kl 11.52
Matematiken i skolan
Matematikbok. Foto: Jenny Sandgren/Sveriges Radio

Svenska grundskoleelever har blivit bättre på matte och naturvetenskap, visar den globala kunskapsmätningen Timss.

Svenska fjärde- och åttondeklassare presterar bättre i den senaste Timss-undersökningen. Ett trendbrott, enligt organisationen IEA:s högste chef Dirk Hastedt.

– Det ser definitivt ut som att Sverige utvecklas i rätt riktning, säger han till TT.

Resultaten visar att såväl fjärde- som åttondeklassare når en högre snittpoäng i både matematik och naturvetenskap, jämfört med mätningen 2011.

– Det är stort och glädjande, säger Skolverkets vikarierande generaldirektör Mikael Halápi på den presskonferens där man kommenterar de svenska resultaten.

Tidigare tapp

Den första Timss-undersökningen gjordes 1995. Sedan dess har resultaten försämrats för varje mätning. Men nu visar Maria Axelsson, projektledare för Timss, att den nedåtgående kurvan alltså har vänt upp mellan år 2011 och 2015.

De svenska eleverna presterar fortfarande sämre än mönstereleven Finland, men Maria Axelsson konstaterar att Finland tappar i den senaste mätning.

Dirk Hastedt ser skäl att vara optimistisk:

– Den information vi har talar för att resultaten borde fortsätta att stiga i framtiden.

Han syftar på att åttondeklassarna nu vänt den dalande kurvan och - framför allt - att fjärdeklassarna fått lite högre poäng för tredje gången i rad.

Men internationellt sett är Singapore den stora "vinnaren", med högst poäng i båda ämnena och båda årskurserna.

I matematik årskurs fyra visar svenska elever en ökning med 15 poäng jämfört med 2011. I årskurs 8 ses en liknande trend gällande matematik. – Resultatet, 501 poäng, är 16 poäng mer än 2011. Det är signifikant. Vi är tillbaka på 2003 års nivå, säger Maria Axelsson, projektledare Timss, som redovisar Sveriges resultat.

Gällande naturvetenskap är skillnaden inte statistiskt säkerställd i årskurs fyra. Däremot i årskurs 8 noterar Sverige 13 poäng bättre resultat än vid föregående mätning.

Sverige sämst i klassen - i Norden

I en internationell jämförelse gällande matematik är dock resultatet nedslående för svensk del.

– Jämför vi oss med de nordiska länderna i årskurs fyra så presterar Sverige sämre än Norge, Danmark och Finland, säger Maria Axelsson, projektledare Timss.

OECD-snittet är 527 poäng. Sverige noterar åtta poäng sämre än det snittet.

Mindre bra

IEA låter också testa gymnasieelever som läser matematik och fysik på avancerad nivå. I Sverige är det sistaårselever på natur- och teknikprogrammen som testats med spretigt resultat: Ett förbättrat resultat i matematik, men fortfarande långt från nivån på 90-talet, och ett rejält försämrat resultat i fysik. Trots detta hamnade Sverige i mitten i fysik och näst sist i matematik bland de nio deltagande länderna.

Carola Borg, projektledare för det som kallas Timss Advanced påpekar att jämförelser länder emellan inte är helt rättvisande i den här delen.

– Det är troligt att det är de mest högpresterande eleverna som deltar om man har ett lågt täckningsindex, säger hon.

Med tanke på de måttliga eller rent av dåliga resultat Sverige haft i internationella mätningar som Timss och Pisa de senaste åren kan kanske dagens besked från IEA fungera som en injektion. Det lär bli en debatt om vad som orsakat vändningen och vad som krävs för att det inte ska bli nya bakslag.

Fler tester

– Äras den som äras bör. Det är eleverna som gjort testen och som presterat resultaten, säger Mikael Halápi men tillägger att orsakerna till de förbättrade resultaten måste analyseras.

Men han tycker ändå att resultaten kan tolkas som att mycket positivt hänt inom skolan.

Redan om en vecka är det dags för offentliggörandet av nästa test, Pisa 2015.

Pisa är en förkortning för Programme for International Student Assessment och undersöker förmågor inom matematik, naturvetenskap och läsförståelse bland 15-åringar. I Pisa 2015 är naturvetenskap huvudämnet.

– Det är roligt att det går åt rätt håll, men vi vet inte än om det är ett trendbrott på riktigt, säger statsminister Stefan Löfven till TT, och tillägger att satsningen på skolan måste fortsätta.
Mätningen gjordes våren 2015 innan någon av regeringens större skolsatsningar hade hunnit träda i kraft. Men Löfven vill inte ge Alliansregeringen äran av förbättringen.

– Det är viktigt framför allt för barnen, sedan kan vi hålla på att bråka om vems förtjänst det är, säger Löfven.

– Jag är övertygad om att vi har valt rätt spår, säger han och nämner lärarlönelyftet, mer resurser till de skolor som har det svårast och att yngre barn ska ha fler vuxna runt sig.

Fakta Timss-undersökningen

Matematik årskurs 4: 519 poäng (+15 poäng sedan testet 2011).

Naturvetenskap årskurs 4: 540 poäng (+7, ökningen inte statistiskt säkerställd).

Matematik årskurs 8: 501 poäng (+17).

Naturvetenskap årskurs 8: 522 poäng (+13).

Matematik, gymnasiets tredje år: 431 poäng (+19 sedan testet 2008).

Fysik, gymnasiets tredje år: 455 (-42).

Den internationella medelpoängen har satts till 500.

Källa: IEA

Timss är en förkortning för Trends in International Mathematics and Science Study.

Timss undersöker elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i årskurs 4 och 8.

Ansvarig är organisationen The International Association for the Evaluation of Educational Achievement (IEA). I Sverige: Skolverket i samarbete med forskare.

Timss genomförs vart fjärde år.

I Timss 2015 deltog 580 000 elever från 64 länder eller regioner. I Sverige deltog 4 100 svenska elever i årskurs 4 och 4 100 elever årskurs 8.

IEA genomför också undersökningar bland gymnasieelever: Timss Advanced.

Timss Advanced mäter gymnasieelevers kunskaper i avancerad matematik och fysik.

I Timss Advanced 2015 deltog cirka 60 000 gymnasieelever från nio länder. I Sverige deltog 3 900 elever i matematikprovet och 3 700 elever i fysikprovet. Eleverna gick vid provtillfället sista året på natur- eller teknikprogrammet.

Källor: IEA och Skolverket

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.