Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Flyktingmottagning

Strömsundsmodell för flyktingmottagande sprids

Uppdaterat fredag 3 mars kl 06.47
Publicerat fredag 3 mars kl 05.45
Vägledare: Jag försöker få bort oron genom att informera
(1:09 min)
Elev vid biblioteksbord
1 av 4
För 15-årige Hojjat Mohammadi, på Hjalmar Strömer skolan i Strömsund, är det värsta att just vänta. "Jag har problem. Jag kan inte lyssna på vad min lärare säger på lektionerna. Dom bara säger att jag måste vänta." Foto: Fredrik Vestberg/Sveriges radio
"Jag hade hört att man fick uppehållstillstånd efter två-tre månader, men så är det ju inte", säger Zarif Haidari i Strömsund.
2 av 4
"Jag hade hört att man fick uppehållstillstånd efter två-tre månader, men så är det ju inte", säger Zarif Haidari i Strömsund.
"Man har inte pratat om eventuella avslag. Man har inte pratat om åldersuppgraderingar. Hur man kan hanterar det här", säger Elisabeth Lindholm, utvecklingsledare på Framtid- och utvecklingsförvaltningen, som var med och drog igång arbetet i Strömsund. Foto: Fredrik Vestberg/Sveriges radio
3 av 4
"Man har inte pratat om eventuella avslag. Man har inte pratat om åldersuppgraderingar. Hur man kan hanterar det här", säger Elisabeth Lindholm, utvecklingsledare på Framtid- och utvecklingsförvaltningen, som var med och drog igång arbetet i Strömsund. Foto: Fredrik Vestberg/Sveriges radio
Arbetet med att informera om asylprocessen började som ett lokalt projekt för flera år sedan, nu har Strömsunds kommun bestämt sig att gå vidare och sprida sitt arbetssätt till fler kommuner i landet. Foto: Fredrik Vestberg/Sveriges radio
4 av 4
Arbetet med att informera om asylprocessen började som ett lokalt projekt för flera år sedan, nu har Strömsunds kommun bestämt sig att gå vidare och sprida sitt arbetssätt till fler kommuner i landet. Foto: Fredrik Vestberg/Sveriges radio

Många ensamkommande flyktingbarn mår dåligt i väntan på besked på sin asylansökan. I Strömsund är lösningen mycket och återkommande information.

Metoden, som kallas för Strömsundsmodellen, är nu tänkt att spridas till andra kommuner i landet. 

För 15-årige Hojjat Mohammadi, på Hjalmar Strömer skolan i Strömsund, är det värsta att just vänta.

– Jag har problem. Jag kan inte lyssna på vad min lärare säger på lektionerna. Dom bara säger att jag måste vänta. Jag vet inte vad jag ska göra, säger han. 

Hojjat Mohammadi säger att hans väntan på besked från Migrationsverket, gör att han inte kan sova på nätterna och han har svårt att koncentrera sig på lektionerna i skolan.

För att undvika att de som kommer som ensamkommande ska  tappa fotfästet när asylprocessen drar ut på tiden har Strömsunds kommun anställt en vägledare, som åker runt och informerar.

– Man vet inte riktigt vad som händer. Det är en oro och den oron försöker jag få bort genom att åka runt och ge information, säger Marcus Olofsson som jobbar heltid med att informera asylsökande och personal om asylprocessen.

Arbetet började som ett lokalt projekt för flera år sedan, nu har Strömsunds kommun bestämt sig att gå vidare och sprida sitt arbetssätt till fler kommuner i landet.

– Man har inte pratat om eventuella avslag. Man har inte pratat om åldersuppgraderingar. Hur man kan hantera det här, säger Elisabeth Lindholm, utvecklingsledare på framtid- och utvecklingsförvaltningen, som var med och drog igång arbetet i Strömsund.

Strömsunds kommun hoppas nu att få drygt 11 miljoner kronor i EU-bidrag. Även Migrationsverket och länsstyrelsen är med och finansierar det stödkontor som man nu vill få till i Strömsund för 15-20 pilotkommuner.

Från och med i somras förra året, då asyllagen skärptes, är det fler ensamkommande från Afghanistan som får avslag på sin asylansökan. Enligt Migrationsverket rör det sig om flera hundra ensamkommande flyktingbarn, framför allt från Afghanistan, som nu får utvisning som verkställs dagen då de fyller 18. Dessa kan bli flera tusen de närmaste två åren.

– Innan har det kanske varit ett handfull som man har mött som har fått ett avslag. Så ser inte situationen ut just nu. Och det är många, många barn som mår väldigt dåligt, säger Elisabeth Lindholm.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".