Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Programmet sänder inte längre. I detta program fick barnen plats i samhällsdebatten och du som lyssnare...

Barnen i Skolan 3: Betyg, betyg, betyg

Publicerat lördag 17 februari 2007 kl 00.00
Klassrumsskrivning 1960-tal

Torsdagen den 22 februari 11.03 & 20.03 i P1
Fredagen den 23 februari 23.30 i P1

I det tredje programmet i vårens skolserie handlar det om betyg, betygshets och om att inte komma in på den gymnasielinje man vill gå på.

Anna Holkert går sista terminen i 9:an på Göteborgs Högre Samskola, en av Göteborgs mest eftertraktade skolor, en hundra år gammal privatskola, numera sk fristående skola. Här krävs 280 poäng för att komma in på gymnaiset:

- Jag är otroligt stressad, har sömnproblem och problem med det sociala för att jag prioriterar skolan och betygen framför mina vänner, fast jag egentligen inte vill det, berättar Anna Holkert.

Högpresterande flickor upplever högre stressnivåer än duktiga pojkar visar en studie från Skolverket 2006.  89% av de högpresterande är flickor visar samma undersökning. Flickorna betalar ett högt pris för sina framgångar. Generellt sätt får flickor bättre betyg än pojkar och betygsskillnaderna är de samma i alla samhällsskikt, men det är fortfarande sociala faktorer, inte minst föräldrarnas utbildningsbakgrund, som väger allra tyngst för vilka betyg eleverna får. Skollagen säger att alla ska få lika bra utbildning oavsett vilken skola barnen går i och betygssättningen ska vara rättvis. Samtidigt visar Skolverket i en aktuell analys att sammansättningen av elever i klassen spelar mycket stor roll för hur bra betyg barnen får. Om ett barn går i en klass med många duktiga elever har hon eller han mycket större chans att själv bli framgångsrik än om barnet hamnar i en klass med svaga elever.

Sedan år 2000 är det möjligt för 9:orna att välja vilket gymnasium de vill gå på. Det innebär att det inte längre är självklart att välja den skola som ligger närmast hemmet. Kanske vill eleven gå på en skola där det finns till musik eller flera språk, eller en skola med hög status, och där krävs det ofta mycket höga betyg. Frågan är hur den här reformen påverkat de olika skolorna? Trots att tanken var att den skulle minska segregationen visar en utredning från 2002 om den förändrade elevsammansättningen i Stockholms kommun att det inte blev så. Även om fler elever med invandrarbakgrund har börjat i innerstadsskolorna, så visar även den här undersökningen att elever med välutbildade föräldrar är överrepresenterade i de här skolorna. 

Regeringen och skolminister Jan Björklund har lagt fram ett förslag som innebär att skolorna ska få sätta betyg redan från första klass: 

- Jag tror inte det kommer göra så stor skillnad. Det innebär bara att barnen blir stressade tidigare. Du släpper inte stressen förrän du går ut gymnasiet, anser Anna Holkert.

Reportagen i det här programmet är resultatet av ett samarbete mellan Journalistutbildningen på Göteborgs universitet och redaktionen för Barnen.

Programledare Ylva Mårtens

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".