Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Programmet sänder inte längre. I detta program fick barnen plats i samhällsdebatten och du som lyssnare...

Är skamvrån tillbaka?

Publicerat söndag 8 oktober 2006 kl 18.30
1 av 2
Pontus i skamvrån av Carl Larsson
2 av 2
-Är Håkon snäll nu? - Stäng dörren kärring, det drar!

Fredagen den 13 oktober 11.03 & 23.07

Söndagen den 15 oktober 18.00

Barnens reporter är denna vecka på spaning efter skamvråer, busmattor och timeoutbänkar. I Carl Larssons kända målning ”Pontus i skamvrån” ser betraktaren Pontus sitta med nedböjt huvud i det vackra förmaket i familjen Larssons Sundborn i Dalarna.  Så kunde skamvrån skildras för mer än 100 år sedan.

Hur är det idag? I Barnen den här veckan besöker Ylva Mårtens en familj där barnen får sitta i var sin skamvrå - en för 4-åringen  på övervåningen och en annan lite mer flexibel för 2-åringen på undervåningen.

I tv-programmet Supernanny får en mamma lära sig att använda ”nauhgty chair” dvs styggstolen. 4-åriga John lyfts gallskrikandes dit för att han inte plockat upp leksakerna efter sig. Där på styggstolen ska han sitta ensam ett par minuter och sen be om ursäkt. Hur mycket inspirerar  tv-programmet Supernanny  familjerna i dagens Sverige? Hur många barn sitter på små stolar och tittar in i väggen för att de skrikit för högt?

I sin spaning hittar Barnens reporter rådgivningssidor som förespråkar busmattor för busiga barn. Och även två daghem som tillämpar eller har tillämpat någon typ av timeoutbänk, alltså en bänk där barnet får sitta och tänka över vad det gjort. Vissa pedagoger hävdar att barnet inte ska sitta ensamt utan med en vuxen. Men hur går det i tider av stora barngrupper och brist på personal?

Historikern Ann-Katrin Hatje har skrivit om förskolepionjärerna som startade de första förskolorna i Norden. De växte fram kring 1900-talets början och hette då barnträdgårdar. Här fanns skamvrån som en viktig del av barnens fostran. Men då som en metod för att undvika aga, som ju på den tiden var tillåten. Aga var skadligt, hävdade bl a Ellen Key. Skamvrån ansågs inte lika vådlig om man inte lämnade barnen där allt för länge.

Men fungerade skamvrån då på den tiden? I en alldeles ny doktorsavhandling ”Uppkäftiga ungar och oförargliga barn - barn i svensk skämtpress 1894 -1924” av konstvetaren Ann Banér förekommer skämtteckningar som skojar med skamvrån och konstaterar att barn inte finner sig i att bli instängda i mörka garderober utan istället gör uppror.

Programledare och reporter Ylva Mårtens.

Litteratur:

Ann Banér. Uppkäftiga ungar och oförargliga barn - barn i svensk skämtpress 1894 -1924.

Ann-Katrin Hatje. Från treklang till triangeldrama. Barnträdgården som ett kvinnligt samhällsprojekt under 1800-1940-tal. Historiska media.

Carl Larsson. Ett hem.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".