Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Programmet sänder inte längre. I detta program fick barnen plats i samhällsdebatten och du som lyssnare...

Var varsam med ordet "skolk"!

Publicerat onsdag 11 oktober 2006 kl 15.37

Forskning visar att det kan finnas många och tunga skäl för elever att utebli från skolan. Men att kalla frånvaron för skolk är ett enkelt sätt att skuldbelägga eleven i stället för att ta reda på orsaken till frånvaron, skriver skolläkare Olle Hillman apropå programmet om skolk den 8 oktober.

Man bör vara varsam med användningen av ordet skolk !

Begreppet skolk är starkt värdeladdat. I begreppet ligger att eleven gör fel, inte uppfyller sin (skol-) plikt, avviker från en allmänt accepterad norm. I skoldebatten förslås också olika sanktioner mot det man inte sällan mot bättre vetande kallar skolk.

Ska begreppet alls användas, bör det sker först när bakgrund och orsak till frånvaron noga kartlagts. Det är kvalificerad uppgift som skolan ofta inte orkar med. Enklare då att moralisera och skuldbelägga och prata om behov av hårdare tag och ordningsbetyg.

Utgångspunkten borde vara att det är skolans uppdrag att utforma skola och undervisning så att den blir attraktiv och upplevas meningsfull av alla elever, inte bara av dem som från början är studiemotiverade och begåvningsmässigt och emotionellt välrustade.

Forskningsresultat visar att skolfrånvaro samvarierar med ett stort antal sociala, individrelaterade och skolrelaterade belastningsfaktorer:

a.. Föräldrars skolengagemang och egen utbildningsnivå

b.. Ensamstående förälder och invandrarbakgrund

c.. Stor skolfrånvaro samvarierar starkt med kriminalitet och missbruk

d.. Elever med stor skolfrånvaro trivs ofta sämre i skolan, har lägre uthållighet i sitt skolarbete, upplever sämre kontroll över sin skolsituation och erhåller sämre skolresultat.

e.. Eleven med stor skolfrånvaro är ofta ängsliga och oroliga

f.. Elever med stor skolfrånvaro är oftare än andra både mobbare och mobboffer

En uppenbar brist i arbetsmiljön som kan leda till att elever stannar hemma, är mobbning, av andra elever eller av lärare. 2- 4 procent av eleverna i grundskolan uppger att de är utsatta för mobbning (varje vecka) och bland dessa elever är det vanligare än hos övriga med stor skolfrånvaro och lågt skolengagemang. Att inte ha någon att vara med i skolan kan också vara en tillräcklig anledning att inte klara av att gå till skolan.

I en studie om arbetsmiljö och elevers hälsa uppmärksammades att skolfrånvaro hos flickor hade samband med att inte få tillräckligt stöd av lärare eller att känna sig orättvis behandlade av dessa. För pojkarnas del fanns samband mellan skolfrånvaro och dåliga kamratrelationer

Idrottslektioner kan medföra särskilt stora påfrestningar. Känsla av utsatthet vid omklädning och dusch, särskilt tacksamma situationer för mobbning och annan kränkande behandling, är svår att klara för många elever. Vidare den exponering av sin kropp, fysisk klumpighet och annan oförmåga att inför andra prestera fysiskt gör att många elever undviker idrottslektioner. Utformningen av idrottsundervisningen är ofta utformad på pojkars villkor och flera studier påvisar hur flickor systematisk missgynnas i idrottsundervisningen vilket får konsekvenser för bland annat närvaro.

Barn med svag begåvning, primär koncentrationsstörning eller dyslexi kan också ställas inför överkrav som följd av otillräckligt anpassad undervisning. Skolvistelsen kan av det skälet bli ohanterlig, kräva för mycket, leda till misslyckande och frustration. Så småningom undviker tonåringen att utsätta sig för en undervisningssituation som han eller hon inte kan bemästra.

En annan orsak till skolfrånvaro är depression, ett alltför ofta förbisett tillstånd hos barn och tonåringar. Depression kännetecknas av en gradvis eller ganska plötslig förändring i sinnesstämning energi och aktivitetsnivå. Brist på ork, att inte orka ta sig för det man förut varit van vid, tendens att isolera sig, är ytterligare kännetecken. Negativa tankar om framtiden gör att skolarbetet upplevs meningslöst. - Varje gång man hör en tonåring använda uttrycket skoltrötthet finns stor anledning att överväga möjligheten av att man har att göra med en deprimerad elev. Bland 17-åringar förekommer egentlig depression bland flickor hos 9 % och 2,5 % bland pojkar.

I en äldre intervjuundersökning fick skolkande elever i åk 8 beskriva sin idealskola:

Den präglades av jämlikhet mellan vuxna och barn och en naturlig och vänskaplig kontakt mellan lärare och elever. Klasserna var mindre, undervisningstakten lugnare och arbetslokalerna trevligare. Det rådde större valfrihet när det gällde uppläggning av undervisningen och aktiviteter, mer sysselsättning på lediga stunder, och håltimmar förekom inte alls.

Olle Hillman, Skolöverläkare

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".