Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Från 2012. För den som vill veta. Varje torsdag svarar kunskapspanelen från Göteborgs universitet på...

Har hundar åsikter om dofter?

Publicerat onsdag 11 februari 2009 kl 15.38
Moderator: Välkommen till vår chatt om zoologi. Nu är Snuttan på plats och börjar svara på frågor!
Gerda: Jag undrar hur det är med hundarnas luktsinne - att det är bra det vet jag, men har hundar någonsin åsikter om dofter? Det verkar ju som att hundar tycker att det luktar lika gott med bajs som med räkor - har hundar någonsin åsikter om goda dofter och stinkande lukter?
Snuttan Sundell: Hej Gerda, Det är en jättespännande fråga - och egentligen inte unik för hundarna. men som du säger så har ju hundar mycket bättre luktsinne än vi människor - och dom kan urslija nyanser i lukter mycket bäätre än vi - och också uppfatta lukter som är mycket svagare än vad vi klarar. Luktsinnet reagerar ju på molekyler som kommer ifrån det ämne som luktar och en hund behöver färra molekyler för att känna en viss lukt än vad vi gör.
Snuttan Sundell: Hej igen Gerda här kommer lite fortsättning: Men sedna detta med vad hunden uppfattar. Hundarna har alldeles säkert åsikter om lukterna - för de olika lukterna säger olika saker till dom - ger olika signaler. Tex. bajs lukt och urin lukt från en annan hund ger hunden signal om just det - att har har det varit en annan hund och hälsat på och det kan vara en rival eller kompis - det kan dom också utläsa ur doften. Doften av en räka eller en köttbulle däremot uppfattas säkert av hunden som föda, något som går att äta. Sedan uppfattar troligen inte hunden bajslukten som ”äcklig” som vi vuxna människor gör utan mer som just en signal som berättar vem som varit här förrut. Som hundägare vet man ju hur spännande, speciellt hanhundar, tycker det är att nosa sig fram på kvarterspromenaden, och det är faktiskt deras sätt att ”läsa morgontidnigen” alltså få information om vad som hänr i grannskapet sedan dom var där sist.
K-G: Såg några småfåglar runt mina föräldrars fågelbord ute på landet och mina föräldrar sa då att fåglarna kommer några gånger per dag, och alltid vid samma tidpunkt. Vad beror det på? Jag började också fundera över hur stort det område är som fåglarna rör sig inom.
Snuttan Sundell: Hej K-G, Ja jag kan känna igen det, att det är vissa tider på dan som det är fler fåglar vid fågelborden. Det beror nog på att fåglarna också har en dygnsrytm precis som vi. Dom vilar ju under natten och många vilda djur har aktiva preioder huvudsakligen vid gryning och skymning, då är de ute och letar efter föda, för att sedan under den ljusaste delen av dan vara mer i stillhet - många gånger för att inte vara så utsatta och synliga för andra djur som kan vilja äta upp dom. På vintern behöver ju dock småfåglar äta oftare än bara gryning och skymning, för att få energi och kunna hålla värmen, så därför kommer dom till fågelborden även andra tider under dagen. Men dom äter ju ändå inte konstant hela dan.
Sussi Nilsson: Varför måste katter kloa sig, det gör ju inte hundar. Alltså att dom vässar ner sina klor.
Snuttan Sundell: Hej Sussi, Det beror nog mest på att katterna kan dra in sina klor - så när katten normalt sett är ute och går så skrapar inte klorna i marken för varje steg som katten tar så de slipas inte, utan katten måste aktivt spärra ut klorna och slipa dom mot något hårt, tex en trädstam. Hundarnas klor däremot är ute hela tiden så när dom springer runt, framförallt på hårda beläggningar som berg, asfalt och grusvägar så slipas klorna ner lagom hela tiden, Men man kan ju se på hundar som lever mycket inne i familjer och kanske inte går så mycket på hårda underlag utan mest på skogspormenader tex då slipas inte klorna tillräckligt fort utan de växer sig för långa och man får klippa dom istället
Lasse: Vad ska man göra när hundar blir stressade av nyårsfyrverkerier?
Snuttan Sundell: Hej Lasse, Ja det är ett problem för många hundar. Det är många hundar som är så kallat skotträdda och som blir väldigt stressade av just fyrverkerier. Man kan prova med att stoppa bomull i hundens öron - det kan hjälpa lite grann, dämpa ljudet något. Men hunden har även en mycket bättre hörsel än vi - dom hör mycket bättre alltså kan uppfatta mycket lägre ljud-volymer, men dom kan ockspå höra ljud eller toner som vi överhuvudtaget inte uppfattar, så det är svårt att ta bort ljudet med hjälp av bomull. Och hörselskydd är ju lite klurigt att sätta på hund öron :-) det bästa är nog att försöka hitt atsällen där det låter så lite som möjligt, och låta hunden få gå och gömma sig om den vill det eller sitta med den och försöka lugna den om den hellre vill det, men många skotträdda hundar jag känenr kryper helst in under en soffa eller så och gömma sig. Är det väldigt illa kan man be veterinären om hjälp med något lugnande.
Moderator: Nu är det fem minuter kvar av chatten så passa på att ställ din fråga nu!
Staffan: Vad ska man mata småfåglar med, bröd eller frö?
Snuttan Sundell: Hej Staffan, ja det vra en bra fråga, jag vet faktiskt inte om det spelar så stor roll. Frö är ju det mest naturliga för fåglarna och det brukar alltid vara bra att försöka hålla den mat man ger djuren sså lik den naturliga föda de normalt har. Men jag tror inte att det är någon direkt fara med bröd heller, det är ju i stort sett frön det också, fast i mer förfinad form.
Anonym: Hur kommer det sig att flyttfåglar år efter år hittar fram och tillbaka till samma platser?
Snuttan Sundell: Hej, Dom är fantastiskt bra på att orientera sig, flyttfåglarna. Och det är något man utnyttjat också i människans tjänst, när det gäller brevducor tex. Det troliga är att de har flera olika mekansimer som de använder sig av när de orienterar sig. Synen använder de sig av. När de flyger på dagen anvädner dom troligen landmärken av olika slag som de med hjälp av enslinjer mellan olika föremål kan bestämma riktning och position. Även solens position använder dom. De som flyger på natten kan använda stjärnorna och månens position att navigera efter. Men en mycket trolig teori, som understöds av att man hittat järn, i form av mikroskopiska ”järnfilsspån” i hjärnan på flyttfåglar, är att de också orienterar sig med hjälp av jordens magnetfält - så att de liksom har en kompass i huvudet.
Staffan: Jag har läst mycket om kycklingar som har ont av att de växer så fort, och om grisar som har magsår. Hur mår djuren i det svenska lantbruket egentligen?
Snuttan Sundell: hej Staffan, Det här är en mycket viktig fråga som många arbetar med. Det kan innebär problem när man så att säga ”odlar” djur i och med att man ofta har djuren på sätt som skiljer sig väldigt mycket från deras naturliga ”vilda” sätt att leva. Men här finns sätt att som konsument visa att man bryr sig, genom att välja vilka djur-produkter man köper. Det finns ju flera olika sk certifieringssystem där djurproducenterna lever upp till vissa krav på behandling och omgivning för djuren unde uppfödningen. Ett av dessa är tex. Krav-märkningen, där reglerna inte bara gäller att djuren skall få en bra, näringsriktig och hållbart framtagen föda utan också att de skall ha en bra levnadsmiljö och kunna få bete sig så naturligt som möjligt. Så det är en jätteviktig fråga du tar upp och en fråga där vi som konsumenter kan hjälpa djuren mycket genom att vara medvetna om vad vi köper.
Moderator: Nu avslutar vi chatten, tack för alla frågor!
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".