Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Flygolycka kan ta ett år att utreda

Publicerat fredag 27 oktober 2006 kl 05.00
Två döda har hittats.

På fredagen inleder Haverikommissionen sin utredning av flygolyckan då ett mindre flygplan störtade i Falsterbo kanal på torsdagen. Alla fyra i besättningen omkom och tre kroppar är hittills bärgade. Utredningen väntas ta upp emot ett år.

Flygplanet var 20 år gammalt. Men enligt Hans Käll som är flygsäkerhetsanalytiker på Luftfartsstyrelsen, behöver det inte ha någon betydelse för flygsäkerheten.

– Ett flygplan som underhålls enligt reglerna bibehåller sin säkerhet över hela sin nominella livstid.

Nominell livstid innebär för ett flygplan hur många landningar det har gjort eller antalet flygtimmar som kan vara upp till 70 000 utan att planet anses gammalt. Alla flygplan måste ju passera samma säkerhetskontroller.

Det tvåmotoriga propellerplanet av typen Casa 212 som störtade på torsdagen, byggdes 1986. Enligt Hans Käll finns det många passagerarplan som är lika gamla.

Tappade vingen
Att Kustbevakningens plan tappade vingen innan det störtade, som flera ögonvittnen har uppgett, vill inte Hans Käll kommentera, eftersom han inte vill föregripa Haverikommissionens utredning. Men han utesluter inte att det kan ha hänt.

– Om en vinge tappas av ett flygplan så är det en ganska sällsynt händelse. Det finns ett fall tidigare i Sverige där ett flygplan har tappat vingen, i det fallet berodde det på utmattning i vingens vingbalk.

Och det är ingenting som upptäcks vid rutinsäkerhetskontrollerna?

– Vid de inspektioner man gör så tittar man efter sprickbildning i strukturen, så det är väldigt sällsynt om man inte skulle upptäcka de här sprickorna i tid.

Flög på låg höjd
Kustbevakningens flygplan var ute på ett rutinuppdrag längs kusten när olyckan inträffade i ett av inloppen till kanalen i Falsterbo. Ögonvittnen uppger att planet flög på väldigt låg höjd över kanalen, lägre än vad som är brukligt. Men inte heller det behöver innebära någon ökad fara, enligt Hans Käll.

– När det gäller Kustbevakningen så opererar man ju på varierande höjder, så det finns inget anmärkningsvärt i att man flög lågt.

Det innebär ingen särskild påfrestning för planet att flyga lågt?

– Det är inget samband som vi kan hävda skulle vara något speciellt, säger Hans Käll.

Katarina Helmerson
katarina.helmerson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".