Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Bredband åt alla blev åt var femte

Publicerat onsdag 7 augusti 2002 kl 06.00
För drygt två år sedan lovade näringsminister Björn Rosengren bredband åt alla, men uppskattningar nu gjorda visar att bara omkring 20 procent av Sverige har tillgång till förbindelse med hög datakapacitet idag. På en del ställen i landet har man tröttnat och tagit egna initiativ, till exempel några mil norr om Östersund.
Under den hetaste IT-febern i Sverige i mars 2000 höll Björn Rosengren en presskonferens och presenterade regeringens IT-proposition, och så här svarade han på frågan när alla svenskar har bredband: – Jag kan inte svara på det men ett: stomnät kommer alla kommuner få inom två år. Det sannolika är att byar och glesbygden inom denna period också kommer att få bredbandskapacitet. Långt från målet Nu är det två år senare och Hans Wallberg som är en av IT-pionjärerna i Sverige och leder regeringens grupp som granskar hur IT-utbyggnaden går, säger så här om hur Rosengrens löfte förverkligats: – Jag tror väl att man inte har nått längre än till kanske 20 procent på sin höjd, och då är man ändå väldigt välvillig hur man definierar vad bredband är. Om man går tillbaks till vad de tänkte då i regeringen när de hade gjort IT-propositionen, så skulle det vara ganska god kapacitet till och från användarna och då är det säkert till och med färre än 20 procent som har nåtts utav det. Inte hunnit med Ungefär 70 miljarder kronor skulle det kosta att ge hela Sverige bredband, enligt Hans Wallberg. Regeringen satsade knappt åtta, resten skulle marknaden sköta, men idag har marknaden bara gått in med ett par miljarder, enligt Wallberg. Och så här förklarar Sven Winemark på länsstyrelsen i Jämtland varför det inte finns mer bredband idag: – Tidsfaktorn, det är jättesvårt att hinna med det här på en gång, och sedan måste det ju finnas ett behov att vilja använda bredband och att man har nytta av det. Det här bör gå hand i hand och det försöker vi jobba med. Det är väl därför, vi har inte hunnit med helt enkelt. Långsiktig infrastruktur Hans Wallberg vid IT-kommissionen är ett tydligt exempel på den långsamma utbyggnaden. Han sitter i ett rött hus vid en idyllisk sjö fem mil rakt in i skogen från Umeå och funderar på att bygga en egen mast för att kunna utnyttja Telias mobiltelefonmast för att få högre datakapacitet och hans budskap till regeringen är att satsa alla pengar själv för att bygga ut bredband. – Jag tror att man skulle ta ett steg tillbaka och börja om här och inse att det här är en långsiktig infrastruktur vi ska satsa på. På samma sätt som vi gör vägar, järnvägar, vatten, avlopp och broar, så behöver vi nu en ny elektronisk infrastruktur och att man ska lägga ut nya fiberoptiska kablar över landet och till i stort sett alla hushåll. Hur ska man ha råd med 70 miljarder på låt säga 20 års sikt? – Jag tror att det betalar igen sig på dessa 20 år, för om man slår ut så blir det ungefär 50 kronor i månaden per hushåll och det är ju en ganska måttlig andel av en internetanslutnings kostnad. Tar saken i egna händer Till hösten ska anbudsförfarandet för att bygga bredband börja runt om i kommunerna, men några mil norr om Östersund har man ledsnat på att det drar ut på tiden och Pelle Åsling och byabolaget i Trångsviken har därför själva börjat bygga för bredband. Pelle Åsling behöver det till sitt jordbruk för bland annat administrativt arbete och foderrådgivining: – I den kommunala beslutningsprocessen och i andra prioriteringsprocesser så är det alltid någon som kommer i strykklass. Om ni inte hade gjort det här själva när tror du att ni hade haft bredband då? - Det är svårt att spekulera i men ett antal år framåt i tiden. En som idag saknar bredband är Eva Martinsson som bor i Hackås några mil utanför Östersund. Hon pluggar data och hoppas på bredband snart: – Det betyder mycket om man vill vara kvar här och kunna jobba och samtidigt utvecklas och hänga med i det som händer i större städer. Jag tror att det är väldigt viktigt.
Edvard Unsgaard

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.