Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fel förbjuda ljudupptagning i rättegång

Publicerat fredag 27 oktober 2006 kl 17.43

Södertälje tingsrätt hade inte rätt att förbjuda ljudupptagning vid en del av rättegången mot de intagna som rymt från Hallfängelset för två år sedan. Det anser Justitieombudsmannen, JO, efter att ha utrett en anmälan från Sveriges Radios Ekoredaktion.

Mats Melin som är chefs-JO, anser att rådmannen Åke Söderlind inte har haft stöd i lagen för att förbjuda all ljudupptagning under rättegångens två första veckor.

– Det finns två möjligheter för en domstol att förbjuda att någon tar upp ljud under en rättegång. Det ena är om inspelningen stör ordningen i salen, till exempel om någon springer fram och tillbaka med mikrofoner, säger Mats Melin.

– Det andra är om ett vittne som ska höras besväras av att han vet att han spelar in och därför har svårt att fritt berätta vad han har sett eller hört. Det innebär att om inte inspelningstekniken är störande, så finns det ingen laglig möjlighet idag att i förväg på det sätt tingsrätten gjorde, förbjuda inspelning av en lång rad vittnesmål.

Så man måste fatta beslut för varje enskilt vittnesmål?

– Just så. Och det gjordes inte i det här fallet, utan här fattade domaren ett beslut om att inspelning inte fick förekomma under ett stort antal dagar och under de dagarna så skulle en lång rad vittnen höras.

Får det här beslutet någon slags principiell betydelse?

– Den principiella betydelsen är väl att domare i framtiden rimligen måste ha klart för sig vilka möjligheter de har i den här ordningsbetonade frågan.

– Det har ju funnits ett likartat fall och det gällde inspelningen av ljudet vid rättegången om mordet på Olof Palme, där Svea Hovrätt fattade ett motsvarande beslut. Och där kom min företrädare, chefs-JO Klas Eklund fram till en liknande ståndpunkt som den jag har intagit i ett beslut 1991. Så i och för sig så kunde man ha trott att den här frågan skulle ha varit klar för Sveriges domarkår sedan i början på 90-talet, säger Mats Melin.

Katarina Helmerson
katarina.helmerson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".