Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Allt fler platser kameraövervakas

Publicerat måndag 6 november 2006 kl 06.00
Tillstånd krävs för kameraövervakning på allmän plats.

Antalet tillstånd för att få sätta upp övervakningskameror på allmän plats har mer än fördubblats de senaste åren. Men enligt Brottsförebyggande rådet är det inte säkert att ökad övervakning på en plats gör att brottsligheten sjunker.

En granskning som Ekot gjort visar att har landets länsstyrelser beviljat över 900 tillstånd hittills i år, till exempel för att förebygga brott i taxibilar och på skolor.

Men det finns en övertro på att övervakning ska minska brottsligheten, anser Janne Flyghed, professor i kriminologi vid Stockholms universitet.

– Det finns inga säkra resultat på att det har framgång på det sätt man tror. Generell övervakning av torg och andra offentliga platser har ofta en initialeffekt, men sedan får man ett spridningsfenomen. Man fortsätter inte stå och sälja till exempel illegala preparat på samma ställe när man har insett att polisen ser det i en kamera. Då flyttar man till ett annat ställe, säger

Dubblering på fyra år
Övervakningen av allmänna platser i landet ökar med en takt av ungefär tre tillstånd per dag. Hittills i år har 911 nya kameratillstånd beviljats av länsstyrelserna och därmed har antalet tillstånd mer än fördubblats på fyra år.

Orsaken till att fler och fler vill sätta upp kameror är bland annat att tekniken blivit bättre och billigare och hittat nya områden. Skolor vill skrämma klottrare och taxibolag vill minska antalet rån.

Men om en kamera får någon effekt hänger bland annat på hur platsen ser ut och vilken typ av brottslighet det handlar om, poängterar utredaren Madeleine Blixt på Brottsförebyggande rådet.

– Det lagen säger, och det som vi från Brå rekommenderar, är att andra åtgärder prövas innan man tar till kameraövervakning. Kameraövervakning kan minska brottsligheten, men det kanske inte är den bästa åtgärden för alla platser, säger Madeleine Blixt.

Goda dagar i branschen
Övervakningen ökar även på platser som inte räknas som allmänna och där det inte behövs tillstånd, till exempel i butiker och banker. Företagen som säljer utrustningen har gyllene dagar och branschorganisationen Swelarm räknar med att omsättningen kring kamerasystem kommer att växa med runt 15 procent bara i år, till totalt en halv miljard kronor.

Det har gjorts två stora pilotstudier kring övervakning i Sverige. I stadsparken i Helsingborg fick kamerorna ingen nämnvärd effekt, men på Möllevångstorget i Malmö minskade framförallt brotten mot person drastiskt.

Men kriminologen Janne Flyghed är kritisk till att det inte görs fler uppföljningar och utvärderingar av de kameror som sätts upp.

– Jag tycker, när man inrättar nya integritetskränkande metoder, då ska man ha klara belägg för att de är effektiva. I de flesta fall, när man inför den här typen av metoder, så har man inte det.

”Ger ökad trygghet”
Swedbank har nyligen fått tillstånd att kameraövervaka sin bankomat på Birger Jarlsgatan i Stockholm. På trottoaren intill bankomaten är många positiva till att det sätts upp fler och fler kameror runt om i stan.

– Jag tycker att det är helt okej, faktiskt. Jag har inga problem med det. Så länge man sköter sig är det inga problem. Det ger en ökad trygghet, säger Anders Hellberg.

– Jag tycker att det är bra med kameraövervakning. Om det händer något så finns det bevis, i alla fall, säger Ingalill Erlandsson.

Daniel Sundbaum
daniel.sundbaum@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".