Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

30 år gamla upptäckter bakom ny cancerbehandling

Publicerat onsdag 8 november 2006 kl 16.45

Det tar för lång tid innan resultaten från cancerforskningen leder fram till fungerande behandlingsmetoder. Det kan ta över trettio år att nå från laboratoriet till patienterna på sjukhusen.

– Det viktiga för våra patienter är att när det görs nya fynd som vi kan bekräfta, att det snabbt görs tillgängligt, till exempel i form av nya behandlingar eller nya mediciner, säger professor Mef Nilbert, cancerforskare vid Universitetssjukhuset i Lund.

Hundratals olika cancertyper
Cancerforskning är som ett stort internationellt pussel där forskargrupper bidrar med sina pusselbitar. De flesta forskare drivs av att hitta en bot, men problemet är att en cancercell har ungefär hundra mutationer, det vill säga förändringar, i sig som i sin tur skickar ut felaktiga signaler på minst ett tiotal olika sätt. Till det kan läggas att det finns flera hundra olika typer av cancer.

I Ekot på onsdagsmorgonen berättade vi om kartläggningen av så kallade fusionsgener i Lund. Fusionsgener är en sammansmältning av två skadade gener och anses ligga bakom många olika typer av cancer.

30 år gamla upptäckter bakom ny behandling
Enligt professor Mef Nilbert ligger nyckeln till framgångsrik behandling i att kartlägga exakt vad som går fel i varje cancercell. De nya behandlingar som ges idag är ofta resultatet av 30 år gamla upptäckter, som till exempel de kärlhämmande läkemedel som stryper tumörer.

– Det är en ungefär 30 år gammal upptäckt som vi i fjol fick behandling för. Min förhoppning är att det inte ska behöva ta 30-40 år, utan vi ska bli snabbare på att bekräfta och föra ut det till läkemedel. Där har vi en stor utmaning inom cancerforskningen, säger hon.

50 000 cancerbesked varje år
Var tionde minut får någon ett besked om att de har cancer och det innebär 50 000 cancerbesked på ett år. Alla vill höra att cancergåtan fått en lösning, men det finns inte en gåta.

– Problemet för oss forskare är att vi förstår mycket om vad som går fel i cellen, men att sedan koppla det till bästa behandling, som också patienten tål - det är svårt.

Kan man säga att olika typer av cancergåtor är lösta idag?

– Ja, så tycker jag att man hellre skulle kunna uttrycka det, säger Mef Nilbert professor i onkologi i Lund.

Jens Ericson, Ekot i Malmö
jens.ericson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".