Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Snart startskott för gasledning i Östersjön

Publicerat torsdag 9 november 2006 kl 06.00

Det är Östersjöns största byggprojekt någonsin, i klass med Öresundsbron. Alla kuststater berörs. I dessa dagar går starten för projektet Nord Stream, den tysk-ryska gasledning som ska pumpa rysk gas till kontinenten på Östersjöns botten. Sverige berörs främst av den serviceplattform som planeras utanför Gotland.

Sverige är den Östersjönation vars så kallade ekonomiska zon till havs berörs mest av den 112 mil långa gaspipeline som ska dras på Östersjöns botten, från Viborg i Finska viken till Greifswald i Tyskland. År 2010 är driften tänkt att börja.

Tekniske chefen Dirk von Ameln vid Nord Stream-konsortiet bakom projektet berättar om den underhållsplattsform som planeras utanför Gotland: Två grundare platser är tänkbara för plattformen, varifrån mätningar och reparationer ska utföras. 30 gånger 30 meter blir den till ytan. 35 meter på höjden. Men den ligger 40 kilometer från kusten, så den syns inte från land.

Plattformen utanför Gotland är den enda del av projektet som direkt berör Sverige.

Om man nu inte räknar den allmänna svenska oron för Östersjöns marina miljö och för olycksriskerna.

Nästa vecka drar diskussionen igång
Tisdag i nästa vecka kan debatten om detta lägga in högsta växel.

Miljömyndigheterna i alla berörda länder beslöt nu i veckan i Köpenhamn att då informerar de och Nord Stream-konsortiet om planerna i enlighet med en komplicerad procedur som föreskrivits i den internationella konventionen på området.

Men, säger Dirk von Ameln, det som offentliggörs på tisdag innehåller inget som konsortiet inte redan nu kan berätta.

Remisstid till i februari
Myndigheter, kommuner och miljöorganisationer har tid på sig fram till februari. Deras synpunkter kan sedan finnas med när den formella ansökningen senare behandlas.

Invändningar kan tydligen ha effekt. Nord Stream-konsortiet hade nämligen först tankar på en 70 meter hög kompressorstation utanför Gotland.

Nu har man istället stannat för en teknik där stationen inte behövs. Och, medger tekniske chefen Dirk von Ameln, detta delvis som en följd av den opinion mot stationen som hördes redan i den allra tidigaste svenska debatten.

Bengt Lindroth, Gotland
bengt.lindroth@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".