Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Sverige sämre än andra på integration

Publicerat tisdag 13 augusti 2002 kl 06.00
Språkkrav eller inte, främlingsfientlighet och arbetskraftsinvandring, integrationspolitiken har blivit en het fråga i valrörelsen. Sedan mitten av 1970-talet har den svenska politiken gått ut på att via arbetsmarknaden integrera invandrare i det svenska samhället, men arbetslösheten bland invandrare är hög och många andra länder lyckas bättre än Sverige.
Rassan Kader är en av dem som söker jobb i Skärholmen i södra Stockholm. I Irak var han idrottslärare. Nu har han bott i Sverige i fem år och söker fortfarande jobb. ”Det går bra att söka, men att få svar är svårare”, säger han och han är långt i från ensam om att få nej från arbetsgivarna. Enligt Statistiska centralbyrån var arbetslösheten förra året ungefär tre gånger så hög bland dem som är födda utomlands i jämförelse med infödda svenskar. I en rapport från förra året jämförde den internationella organisatonen OECD ett 20-tal västländer. Bara i Holland var invandrarna mer utestängda från arbetsmarknaden än i Sverige. – Det har ju använts medel här, tycker jag, som korresponderar inte så där helt bra med själva målsättningarna, säger Jan Ekberg som är professor i nationalekonomi vid Växjö universitet och har studerat den svenska integrationspolitiken. Ekberg menar bland annat att 1980-90 talets politik där man placerade flyktingar i kommuner med gott om bostäder mer hindrade än hjälpte dem som kom att få ett jobb. En utvärdering som Integrationsverket gjorde tidigare i år visar att regeringens storstadssatsning i invandrartäta förorter får svårt att nå det övergripande målet att bryta segregationen. I en annan utvärdering konstaterar verket att den introduktion som nyanlända flyktingar fått de senaste åren är bristfällig. Kommunerna har inte i tillräckligt stor utsträckning ansträngt sig för att se till att folk så fort som möjligt börjar arbeta, det som är nyckeln till de framtida möjligheterna i Sverige. – Just en snabb kontakt med arbetsmarknaden är alltså väldigt viktig även för det långsiktiga förloppet, säger Jan Ekberg.
Pontus Mattsson

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".