Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

”Brandkårer vill ha falsklarm”

Publicerat tisdag 13 augusti 2002 kl 05.00
Räddningsverket riktar skarp kritik mot landets kommuner. Enligt verket v i l l många av de kommunala brandkårerna inte minska antalet falska brandlarm, trots att de onödiga larmen ökar och upptar en stor del av brandkårens tid och uppmärksamhet.
– Jag har jobbat sedan -81 och jag har åkt på, jag vet inte hur många, men jag aldrig har åkt på att det har varit någonting, säger brandförmannen Freddie Ahlin på brandkåren på Kungsholmen i Stockholm. En mycket stor del, ungefär en tredjedel av alla brandkårsutryckningar som görs, är till automatiska brandlarm i exempelvis ett vårdhem eller en industri, och nästan alla gånger är det i onödan. Istället för brand är det matos eller något damm som orsakat larmet, och nu kommer det alltså kritik från Räddningsverket som hävdar att brandkåren låter detta pågå med flit. Plus 4 000 kr per gång De som skaffat larmen har en del av ansvaret menar Mette Lindahl-Olsson som är chef för Räddningsverkets enhet för olycksförebyggande verksamhet, men utryckningarna innbebär en inkomst - ungefär 4 000kronor per gång som ofta går rakt in i brandkårens egen budget. Det är enligt Mette Lindahl-Olsson extrapengar som är så välkomna att det i en mycket stor del av landets kommuner saknas motivation för att minska larmen: – Jag upplever inte att intresset riktigt finns för att ta itu med de här frågorna, säger Lindahl-Olsson. Även om brandkåren drar in pengar på larmen är det ofta andra kommunala verksamheter där larmet utlösts som får betala, och enligt Räddningsverket skulle brandkåren kunna arbeta annorlunda om de bekämpade de onödiga larmen. ”Slöseri med resurser” – Jag tycker i alla fall att det är slöseri med samhällets resurser att åka så många gånger i onödan, säger Mette Lindahl-Olsson och enligt Freddie Ahlin på Kungsholmens brandstation finns andra problem än de ekonomiska: – Ja, det påverkar ju oss på det sättet att vår mentala nivå när vi åker ut är ju inte på topp, så skulle det vara någonting så är vi ju inte förberedda som vi egentligen skulle behöva vara, säger Ahlin.
Johan Wangström

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.