Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Flera undantag i buggningsförslag

Publicerat fredag 10 november 2006 kl 15.15

En statlig utredning föreslår att de flesta som i framtiden kan komma att utsättas för buggning ska få veta det i efterhand. Men det finns flera undantag.

Huvudregeln är att man ska få veta i efterhand om man blivit avlyssnad. Men det gäller inte om det skadar en pågående brottsutredning och det är inte heller så att alla de som besöker en buggad lokal eller ringer en avlyssnad telefon ska få veta det, enligt utredaren och förre Säpochefen Anders Eriksson.

- Man kan ju tänka sig att det är till exempel en telefonförsäljare som ringer och det finns inget integritetsintresse som gör att vi ska försöka hitta alla sådana personer som kan ha ringt till en telefon. Istället får man tänka sig att polisen satsar sina arbetskrafter och resurser på att utreda brott och inte på att försöka identifiera den här typen av ovidkommande personer som ringer till en viss telefon, säger Anders Eriksson.

Om det gäller en pågående brottsutredning kan de som avlyssnats och som i något läge är misstänkta få vänta på besked tills det inte skadar utredningen längre. Det är rimligt med en sådan tidsgräns, sa justitieminister Beatrice Ask i en ekointervju nyligen.

Däremot sa hon då att det borde vara självklart att alla de som är helt oskyldiga och avlyssnas mer eller mindre av misstag också får veta det.

– Om min faster blir avlyssnad av misstag, och hon är helt vid sidan av alltihop, då är det väl självklart att hon ska få veta om att det har skett, sa Beatrice Ask.

Men så blir det alltså inte, enligt utredningen idag. Däremot ska de som misstänker att de avlyssnats kunna vända sig till en särskild nämnd som får utreda om det är så. Den nämnden ska också granska alla de fall där polisen använder hemliga tvångsmedel.

Om någon avlyssnats eller övervakats utan att det finns grund för det ska han eller hon kunna få skadestånd efter prövning av justitiekanslern.

Sammantaget tycker utredaren Anders Eriksson att integriteten och rättsäkerheten nu är mycket väl tillgodosedd.

- Om de här förslagen genomförs kommer Sverige att få ett system som ligger väldigt högt när det gäller rättssäkerhet. Väsentligt mer utvecklat än det är i omgivande grannländer, säger Anders Eriksson.

Gunilla Österlund
gunilla.osterlund@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".