Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Hopp om tyska jobb med gasledningen

Publicerat måndag 13 november 2006 kl 05.43

Den tysk-ryska gasledningen som planeras på Östersjöns botten har väckt politisk oro i både Polen och de baltiska staterna. Men i Tyskland knyts stort hopp till att projektet ska ge jobb.

På tisdagen ska projektet med gasledningen på Östersjöns botten presenteras i sin helhet men utanför Greifswald, där ledningen når Tyskland, är besluten redan fattade.

– Här kommer pipelinen upp ur havet, vi har avsatt 20 hektar till de två gasledningarna. Här ska en pumpstation byggas och senare förmodligen även ett gaskraftverk, berättar Marlies Philipp.

Hon var tidigare kärnkraftingenjör. Bakom oss står resterna av hennes arbetsplats. En en kilometer lång maskinhall med turbiner och generatorer som förbinder fyra reaktorblock i grå betong.

Stort hopp knyts till ledningen
När muren föll, var fyra reaktorer i drift och ytterligare fyra höll på att byggas. Allt som allt arbetade då nästan 20 000 personer här i på området Lubmin två mil öster om Greifswald.

Nu är bara 1 600 kvar. Deras uppgift är att montera ned kärnkraftverket, ett arbete som ska vara klart om fyra år.

Därför är gasledningen ett av de stora framtidshoppen här. Kärnkraftverkets chef Dieter Rittscher tror att det kan bli upp till 800 nya arbetsplatser.

– Vi har arbetat länge för det här, i åtta år, säger han.

Planer sedan lång tid
Han visar planer och kartor från slutet av 1990-talet. Det finska energibolaget IVO, som i dag heter Fortum, var först inblandat men finnarna hoppade av och det tysk-ryska konsortiet Nordstream tog över.

I dag diskuteras gasprojektet i hela Europa.

Polacker och balter protesterar, de ser ledningen som en säkerhetspolitisk risk och anser sig inte ha blivit informerade om planerna.

– Men det är inte sant. Kanske trodde de att det inte skulle bli något men alla har känt till pipelinen, säger Dieter Rittscher.

Prioriterat projekt
Sedan 2002 ingår gasprojektet i EU-kommissionens så kallade TEN-direktiv, en lista över energiprojekt som bör prioriteras. Gasledningen har i Bryssel ansetts vara av yttersta vikt för Europas energiförsörjning. Tjänstemän i både Stockholm och Berlin bekräftar uppgifterna.

Reaktionerna i Baltikum och i Polen handlar, enligt Rittscher istället om pengar, om att länderna går miste om de så kallade transitavgifterna som Ryssland tvingats betala ifall ledningen dragits på land.

Kristian Åström, Greifswald
kristian.astrom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".